Livekalender

Mottainai – konsten att inte slösa

Sashiko med Takao Momiyama

Sashiko är en japansk broderiteknik med över tusen års historia, som växte fram ur behovet av hållbara och varma kläder i norra Japan. Med små, täta stygn förstärktes slitna plagg och förlängdes deras livslängd, vilket gjorde tekniken till ett tidigt uttryck för hållbarhet och återbruk.

Det som började som en praktisk metod för vardagskläder har utvecklats till en konstform, men bär fortfarande med sig samma grundidé: att ta tillvara material och skapa något beständigt ur det enkla.

Sashiko uppstod i de nordliga delarna av Japan där klimatet var hårt och resurserna begränsade. Ur behovet av att bevara och förlänga livslängden på kläder utvecklades en metod där små, täta stygn inte bara förstärkte slitna plagg, utan också skapade vackra geometriska mönster. Tekniken blev därmed ett tidigt uttryck för hållbarhet, där återbruk och varsam hantering av material var en självklar del av vardagen.

Det som från början var en praktisk lösning för bönder, fiskare och arbetare har med tiden vuxit till en uppskattad konstform. Samtidigt bär sashiko fortfarande på sin ursprungliga idé: att minska slöseri, ta tillvara det som finns och skapa något beständigt ur det enkla.

Takao Momiyama är född 1951 i Japan och växte upp i en japansk bondekultur innan konsumtionssamhället tog vid. Under 1970-talet flyttade han till Europa och på 90-talet utbildade han sig på Konstfack, textil i Stockholm och är sedan 16 år verksam som konstnär och budotränare utanför Simrishamn.

Mottainai är huvudtemat för hans verksamhet. Det är ett japanskt uttryck som betyder ungefär – slösa inte. Begreppet ger namn åt en filosofi av sparsamhet. Det handlar om omsorg, återbruk och om att lappa och laga med hjälp av den japanska sömnadstekniken sashiko som är en traditionell lagningsteknik.

9 sep 2026 12:00 - 9 sep 2026 14:00

Slöjd för beredskap

Vi lever i en orolig tid där vi uppmanas att förbereda oss för kriser, ofta genom att köpa olika produkter som ska hjälpa oss att klara dem. Men tänk om det viktigaste inte är vad vi köper, utan vad vi kan?

Att slöjda är en praktisk och kreativ förmåga att lösa problem, se möjligheter i material som finns nära och skapa nytt av det vi redan har. Slöjden med sin handlingskraft bli en del av vår gemensamma beredskap?

Att kunna arbeta med händerna är mer än en personlig färdighet – det är en del av vår gemensamma beredskap. När det verkligen behövs kan det handla om att laga en trasig tröja, reparera ett redskap eller samarbeta med andra i ett gemensamt projekt.

Slöjd handlar inte bara om föremål, det handlar om problemlösning, självständighet och tillit mellan människor.

Medverkande:
Thea Östin, textil hemslöjdskonsulent i Kalmar län
Kalmar läns Hemslöjd

30 sep 2026 12:00 - 30 sep 2026 14:00

När E22 möter det äldsta Blekinge

Gravar, boplatser och kulthus mellan Ronneby och Karlskrona

Inför utbyggnaden av E22 mellan Ronneby och Karlskrona har arkeologerna undersökt ett landskap fullt av spår från det äldsta Blekinge. Följ med bakom kulisserna i ett stort arkeologiskt projekt.

När en ny motorväg ska byggas öppnas ibland också dörrar långt bakåt i tiden. Inför utbyggnaden av E22 mellan Ronneby och Karlskrona genomfördes sommaren 2025 en omfattande arkeologisk förundersökning i ett område rikt på fornlämningar.

Resultaten visar att landskapet rymmer spår av människor från flera tidsperioder. Här finns boplatser från stenålder och bronsålder, lämningar efter långhus från järnålder och ett kulthus från bronsåldern. Särskilt slående är de många stenbyggda gravar från bronsåldern som ligger inom det kommande vägområdet.

Under kvällen berättar projektledaren Johan Åstrand om arbetet, fynden och vad förundersökningen redan har visat. Han ger också en försmak av vad de kommande årens arkeologiska undersökningar kan komma att avslöja om Blekinges äldsta historia.

En föreläsning om arkeologi i mötet mellan dåtid och framtid – där en ny vägsträckning leder rakt in i berättelserna om landskapets äldsta invånare.

Föreläsarpresentation
Johan Åstrand är arkeolog och projektledare för undersökningarna inför utbyggnaden av E22 mellan Ronneby och Karlskrona. Under föreläsningen presenterar han resultaten från förundersökningen och berättar om de spår av gravar, boplatser, långhus och kulthus som hittats i det kommande vägområdet.

7 okt 2026 12:00 - 7 okt 2026 14:00

Herrgårdar i Kalmar län – del 4

Från Forsby till Kläckeberga med Richard Edlund

Följ med antikvarie Richard Edlund på ännu en resa bland herrgårdar i Kalmar län. Den här gången rör vi oss från Forsby i norr till Kläckeberga i söder – med personer, byggnader och föremål längs vägen.
Herrgårdar väcker nyfikenhet. De berättar om människor och miljöer, om makt och vardagsliv, om arkitektur, föremål och landskap i förändring. Därför bjuder vi in till ännu en onsdagskväll med Kalmar läns herrgårdar i fokus.
I den fjärde delen av serien tar antikvarie Richard Edlund med oss på en resa genom länet – från Forsby i norr till Kläckeberga i söder, med flera intressanta stopp däremellan. Föredraget väver samman personer, byggnader och föremål med anknytning till herrgårdarna och ger nya perspektiv på platser som på olika sätt har satt avtryck i länets historia.
Med nytagna bilder från ett sommarfagert Kalmar län blir det en kväll där kulturhistoria, miljöer och berättelser möts.
Föreläsningen är den fjärde delen i Richard Edlunds uppskattade serie om slott, herrgårdar och herresäten i Kalmar län. De tidigare delarna finns att se på KLM Play – perfekt för dig som vill ladda upp inför kvällen eller fortsätta upptäcka länets herrgårdshistoria hemifrån.

14 okt 2026 12:00 - 14 okt 2026 14:00

Kosthållning i svenska flottan

Hur åt man i svenska flottan under 1500–1700‑talen? Med fokus på 1600‑talet visar Ulrica Soderlind hur marinarkeologiska fynd och arkiv från amiralitetet kompletterar och utmanar varandra – och hur kost och status skilde sig mellan soldater och officerare.

Vad berättar maten om livet ombord? I denna föreläsning fördjupar sig Ulrica Soderlind i kosthållningen i den svenska flottan under 1600‑talet och placerar århundradet i en större tidsram genom jämförelser med 1500‑ och 1700‑talen. Underlaget är tudelat: å ena sidan marinarkeologiska fynd från vrak och fartygsmiljöer, å andra sidan samtida skriftliga källor från amiralitetet. Tillsammans tecknar källorna en rik – men inte alltid samstämmig – bild av vad som faktiskt åts, hur logistiken fungerade och vilka näringsmässiga konsekvenser det fick. Särskilt uppmärksammas skillnader i kost och måltider mellan manskap och officerare samt vad det säger om disciplin, hierarki och hälsa ombord. Föreläsningen ger nya perspektiv på hur vardagen organiserades till sjöss och hur olika källtyper kan samspela – eller kollidera – när historien om flottans måltider ska skrivas.

Ulrica Soderlind disputerade 2006 vid Stockholms universitet med avhandlingen ”Skrovmål” om kosthållning i svenska flottan 1500–1700. Sedan 2017 är hon lektor vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet.

21 okt 2026 12:00 - 21 okt 2026 14:00

Begravningsvapnen berättar

Konservering, kyrkligt kulturarv och berättelserna bakom sköldarna
I Gröna salen på Kalmar slott hänger åtta unika begravningsvapen från 1600- och 1700-talet. Följ med bakom kulisserna i ett samarbetsprojekt där historia, konservering och kyrkligt kulturarv bevaras för framtiden.

I Gröna salen på Kalmar slott hänger åtta begravningsvapen, tillverkade från 1670-talet till mitten av 1700-talet. De är heraldiska minnesföremål som ursprungligen sattes upp i kyrkor i samband med begravningar och berättar om hantverk, symbolik, samhällsstruktur och personöden i dåtidens Sverige.

Föremålen har funnits i Kalmar läns museums vård sedan 1870-talet och är ovanliga genom att de bevarats tillsammans och i originalutförande. Men efter lång tid har de fått ett omfattande konserveringsbehov med flagande färg, skadade metallskikt, sprickor, smuts och damm.

Under föreläsningen berättar Maria Höijer och Frida Ateva om arbetet i Gröna salen: varför konserveringen är nödvändig, vad en konservator gör och hur föremålen kan stabiliseras utan att deras historia suddas ut.

Konserveringen är ett samarbetsprojekt mellan Kalmar läns museum och församlingar i Växjö och Linköpings stift, med tillstånd från Länsstyrelsen i Kalmar län enligt Kulturmiljölagen. Arbetet finansieras med kyrkoantikvarisk ersättning, KAE, och pågår under 2026.

En kväll om praktiskt bevarandearbete, kyrkligt kulturarv och berättelserna bakom sköldarna i Gröna salen.

Föreläsarpresentation
Maria Höijer är enhetschef för samlingarna vid Kalmar läns museum och projektledare för samarbetsprojektet kring begravningsvapnen i Gröna salen.

Frida Ateva är föremålsantikvarie med inriktning arkeologi vid Kalmar läns museum och medverkar i föreläsningen med perspektiv på föremål, material och bevarande.

Ett samarbetsprojekt
Konserveringsarbetet möjliggörs genom samverkan mellan Kalmar läns museum och församlingar i Växjö och Linköpings stift, med tillstånd från Länsstyrelsen i Kalmar län enligt Kulturmiljölagen kapitel 4.

Arbetet finansieras med kyrkoantikvarisk ersättning, KAE. På så sätt kan kyrkligt kulturarv bevaras och göras tillgängligt – idag och för kommande generationer.

Projektet pågår under 2026. Vid frågor kontakta Maria Höijer, enhetschef för samlingarna och projektledare för samarbetsprojektet i Gröna salen: maria.hoijer@kalmarlansmuseum.se

4 nov 2026 12:00 - 4 nov 2026 14:00

A.T. Gellerstedt - fyringenjören som målade Öland

Han ritade fyrar, satt i Svenska Akademien och skildrade Öland i snabba, lysande akvareller. Ändå är A.T. Gellerstedt nästan bortglömd idag. Peter Danielsson och Richard Edlund berättar om en mångsidig kulturpersonlighet med stark koppling till Öland.
Albert Theodor Gellerstedt (1836–1914) var en ovanlig kombination av ingenjör, konstnär och författare. Han satt i Svenska Akademien på stol nummer 7, arbetade vid rikets Fyr- och lotsinrättning och ritade bland annat fyren vid Kapelludden, som uppfördes 1872 efter hans ritningar. Samtidigt skapade han akvareller som kom att få stor betydelse för bilden av Öland som konstnärligt landskap.
Under 1870-talet vistades Gellerstedt ofta på och omkring ön, där han målade med snabbhet, närvaro och en ovanlig känsla för ljus och stämning. I hans bilder möter vi ett Öland som både är konkret och poetiskt, skildrat av någon som målade det han själv såg och upplevde. I detta program berättar Peter Danielsson och Richard Edlund om Gellerstedts liv, gärning och konstnärskap – och om varför en person som en gång spelade en viktig roll i både svenskt kulturliv och öländsk historia idag är nästan bortglömd.
Peter Danielsson och Richard Edlund lyfter i denna föreläsning fram A.T. Gellerstedt – en idag relativt okänd men tidigare betydelsefull person i svenskt kulturliv. Med utgångspunkt i hans liv, akvareller och verksamhet på Öland tecknar de ett porträtt av en mångsidig gestalt i skärningspunkten mellan konst, teknik och kulturhistoria.

11 nov 2026 12:00 - 11 nov 2026 13:00

Folkdräkt i samtid med Lina Odell

Det finns många värderingar och normer som omger folkdräktskulturen idag. Lina Odell utmanar dessa genom ett mer lekfullt och inkluderande arbetssätt. Genom att låta färg, form och hantverk få större frihet kan traditionen hållas levande och relevant, inte genom att begränsas, utan genom att utvecklas och omtolkas.

Hur tar vi tillvara på det ökade intresset för dräkt?

Lina Odell berättar om sitt arbete med att utveckla ett mer öppet och experimentellt förhållningssätt till folkdräktstraditionen.

Det finns många värderingar och normer som omger folkdräktskulturen idag. Lina utmanar dessa genom ett mer lekfullt och inkluderande arbetssätt. Genom att låta färg, form och hantverk få större frihet kan traditionen hållas levande och relevant, inte genom att begränsas, utan genom att utvecklas och omtolkas.

Lina Odell är slöjdare, textilkonstnär och sömmerska. Sveriges första gesäll i Dräktsömnadsyrket. Född i Dalarna, verksam i Skåne. Lina arbetar som textillärare på Blekinge folkhögskola samtidigt som hon driver det egna företaget KRUSA där hon föreläser, håller kurser och inspirerar till textilt skapande med folklig inspiration.

Lina har en gedigen utbildning inom både modern sömnad/design och mönsterkonstruktion samt och folklig sömnad från utbildningar i både Sverige och Danmark.
2024 fick hon uppdraget att klä Nordiska museets julgran, och valde då att göra det med bilder av kvinnor från Norden som varit verksamma inom textil och folkbildning under 500 år. Samma år var Odells brudvante från Blekinge motiv på ett frimärke med valören 50 kr.

18 nov 2026 12:00 - 18 nov 2026 14:00