Live-Kalender

Järnåldersmänniskor in på livet

Ölands kalkrika jordar har bevarat skelett från järnåldern i en detaljrikedom som är extremt ovanlig. Genom kemiska spår i tänder och ben kan forskare läsa ut vad människor åt, var de växte upp och hur deras liv förändrades över tid. Vad berättar dessa människor om kris, klimat och konflikt för 1 500 år sedan?

Visste du att din kropp bär på ett arkiv över ditt liv? I tänderna finns kemiska spår från barndomen – vilka miljöer du växte upp i, vad du åt, om du ammades länge eller kort. I skelettet lagras berättelser om vardag, sjukdom och förändring genom livet. Med hjälp av isotopanalyser kan forskare idag läsa dessa spår.

I projektet ”Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700” undersöks människorna på Öland under en dramatisk period präglad av krig, pandemier och klimatstörningar. Genom att jämföra kvarlevor från Ölands ringborgar med individer från omgivande gravfält går det att se skillnader mellan människor: vad de åt, hur de rörde sig i landskapet och vilka sociala villkor de levde under.

Föreläsningen visar hur även enskilda livsöden träder fram ur materialet. Vem fick mat av bättre kvalitet? Vem kom utifrån? Vem dog ung? Forskningen ger oss en ovanligt nära bild av de människor som levde – och dog – på Öland under mellersta järnåldern.

Föreläsare:
Gunilla Eriksson är docent och universitetslektor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Hon arbetar med isotopanalyser av förhistoriska människors skelett och tänder för att förstå bland annat matkultur, amning, hälsa, rörlighet och ålder över livets gång. Hon har analyserat material från hela Östersjöområdet, med särskilt fokus på järnålderns Öland.

18. März, 13:00 Uhr - 18. März, 15:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

Torpens tysta liv – när skönlitteratur möter arkeologi

Under mitten av 1800-talet fanns omkring 100 000 torp i Sverige. Det betyder att otaliga liv levdes i det tysta ute på landsbygden – liv som sällan fick plats i de stora berättelserna. I kväll lyfter vi fram människorna som bodde på torpen, vad arkeologin kan avslöja om deras vardag – och vad som sker när skönlitteratur och vetenskap möts.

Vi utgår från torpens fysiska spår – jordkällare, husgrunder, odlingsrösen och vardagsföremål – och låter dem möta skönlitteraturens gestaltning. Hur kan prosans berättarröster fördjupa arkeologins tolkningar av arbete och försörjning, migration och säsong, könsroller och omsorg? I ett modererat samtal delar panelen konkreta exempel från projekt om torpararkeologi i Kalmar län och diskuterar metod: vad berättar materialet, vad tiger det om – och hur kan litterär form göra de tysta rösterna hörbara?

Medverkande:
Anna-Karin Karlsson (författare till Alla dagar nära, arkeolog KLM) & Tove Traneskog (arkeolog KLM) Moderator: Ulrika Söderström (arkeolog, forskningssamordnare & utställningsproducent, KLM)

25. März, 13:00 Uhr - 25. März, 15:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

Båtsmansfamiljer i stormaktstidens Sverige

Möt människorna bakom 1600-talets krigsfartyg. Hur påverkades båtsmansfamiljer av krig, avsked och dödsbud? Vilken roll spelade hustrurna för försörjningen och flottans maskineri? Ett föredrag om vardag, oro och överlevnadsstrategier i stormaktstid.

Sveriges stormaktstid vilade tungt på flottan – i offensiva fälttåg och försvaret av rikets gränser. När slaget vid Öland förlorades och Kronan gick under blev sårbarheten tydlig. Men flottan var också en arbetsgivare för tusentals båtsmän, vars frånvaro formade livet där hemma.

I föredraget möter vi familjerna bakom sjömännen: avskeden när ett skepp lämnade hamn, väntan på besked och sorgen när dödsbud kom efter katastrofer till sjöss. Vi belyser hustrurnas ofta osynliga men avgörande arbete för hushållets ekonomi – och hur deras insatser i praktiken höll flottans organisation igång. Genom exempel från 1600-talet visar historikern Anna Maria Forssberg hur propaganda, plikt och vardagens logistik flätades samman i krigets skugga.

Föredraget ger nya perspektiv på samhälle, könsroller och försörjning under en epok då rikets makt byggdes till havs men bars av familjerna i land.

Föreläsare:
Anna Maria Forssberg är historiker och verksam som forskare på Vasamuseet i Stockholm. Hon är specialiserad på 1600-talet och har forskat om krigspropaganda och om människor i krigets skugga. För närvarande undersöker hon människor på och omkring skeppet Vasa som förliste 1628 och vardagen för människor i flottan. Hon medverkar också ofta som historisk expert i radio och tv.

15. April, 12:00 Uhr - 15. April, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

Sjöfartens spår på Öland

Ölands maritima kulturlandskap formade livet under yngre järnåldern. I kväll visar arkeologen Sven Kalmring hur hamnar, landningsplatser, pålspärrar och ortnamn knyter öns fornborgar till sjöfarten – från båtgravarna i Nabberör och Klinta till nya fynd och tolkningar.

Hur såg Ölands kust ut när fornborgarna var i bruk? Inom forskningsprojektet Kris, konflikt och klimat undersöks samhällsförändringar under folkvandringstid och vendeltid med utgångspunkt i Öland. Trots närheten till fastlandet är Öland djupt präglat av sjöfart. Vittnesbörden är många: båtgravarna i Nabberör (vendeltid) och Klinta (vikingatid), liksom stockbåten från Kårehamn (vikingatid/medeltid).

Den maritima arkeologen Christer Westerdahls begrepp “maritimt kulturlandskap” omfattar inte bara fartygslämningar, utan alla spår av maritim kultur – på land och på sjö: hamnar, landningsplatser, pålspärrar, vårdkasar och mer. Vid sidan av arkeologiska observationer blir ortnamnsforskningen en nyckel till att rekonstruera det maritima Öland och förstå relationerna mellan kust, vattenleder och fornborgar.

I denna föreläsning ger Sven Kalmring (Statens historiska museer) en teoretisk introduktion till maritima kulturlandskap, med Mälarområdet som fallstudie, och presenterar de första resultaten från Öland. Föreläsningen ger nya perspektiv på hur människor rörde sig, handlade och försvarade sig – och hur landningsplatserna band samman borganläggningarna med omvärlden.

Medverkande: Dr. Sven Kalmring (SHM), arkeolog/antikvarie yngre järnålder

22. April, 12:00 Uhr - 22. April, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

Korsettkriget: modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet

Det sena 1800-talets dräktreformrörelse gick till angrepp mot korsetten – symbolen för “modeslaveri”. Historikern Henric Bagerius berättar om den trettioåriga striden för friare kvinnokroppar, utifrån boken och museiutställningen Korsettkriget.

Sverige kring förra sekelskiftet präglades av starka reformrörelser. En av dem var dräktreformrörelsen, som ville befria kvinnor från snörliv, släp och en modediktat som begränsade rörelse och hälsa. Vintern 1885 förklarade en grupp kvinnor i Stockholm “krig” mot korsetten – ett upprop som blev startskottet för tre decennier av debatt, aktivism och konkret förändringsarbete.

Historikern Henric Bagerius skildrar hur korsetten blev en symbol laddad med frågor om kropp, moral, klass, politik och medicin. Genom pressdebatt, föreningsliv, föreläsningar och praktiska reformplagg utmanades normer och ideal – och en ny syn på kvinnokroppen växte fram. Föredraget bygger på boken och museiutställningen Korsettkriget och visar hur dåtidens kamp för rörelsefrihet och hälsa också säger något om vår tids diskussioner om kropp, mode och påverkan.

Föreläsare: Henric Bagerius, docent och universitetslektor i historia, Örebro universitet

29. April, 12:00 Uhr - 29. April, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

1600-talets mode – Från slott till koja

De textila fynden från regalskeppet Kronan ger en unik inblick i 1600-talets mode. I denna föreläsning breddar vi blicken och synar 1600-talets mode i sömmarna – från kungliga slott till öländska gårdar.

Östersjöns kalla, syrefattiga vatten har bevarat ett remarkabelt textilmaterial från Kronans vrakplats: klädesplagg, sömmar, trådar och tillbehör som väcker 1600-talets klädkultur till liv. Men för att förstå vad vi ser krävs jämförelser. Adam Norman sätter Kronans textilier i ett större sammanhang och följer modeutvecklingen under 1600-talet – snitt, material, färger och funktion – i skärningspunkten mellan hovets prakt och allmogens vardag.
Vi tittar på hur ikoniska hovplagg och modeströmningar spreds i Europa och Sverige, och hur de tolkades lokalt. Som referenser används bland annat Livrustkammarens dräktsamlingar, dräktbilder, räkenskaper och fynd från arkeologiska kontexter. Även spåren efter 1677 års plundring av Öland ger pusselbitar som belyser allmogens klädedräkt under Kronans tid. Föreläsningen binder samman vrakfynd, museisamlingar och skriftliga källor och visar hur små detaljer – en söm, en knäppning, ett tyg – kan förändra vår förståelse av både människor och mode.

Föreläsare: Adam Norman, textilhistoriker, Kalmar läns museum

06. Mai, 12:00 Uhr - 06. Mai, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

Det sitter i väggarna – Dolda spår i gamla hus

Tre byggnadsantikvarier på Kalmar läns museum visar hur tre länsbyggnader har renoverats med byggnadsantikvarisk hjälp. Hör om husens historia, fynden bakom moderna ytskikt och se hur slutresultatet blev – kanske väcker kvällen frågor om vad som döljer sig i just ditt hus?

Vad händer när vi skrapar på ytan i äldre hus? Under denna kväll presenterar tre av Kalmar läns museums byggnadsantikvarier tre byggnader i länet som nyligen renoverats med antikvarisk medverkan. Genom före‑ och efterbilder, ritningar och provtagningar får vi följa varje hus från första besiktning till färdigt resultat – och se hur byggnadshistoria, materialkunskap och varsamma metoder leder till hållbar vård av kulturmiljöer.

Kvällen belyser hur dolda lager, äldre färgsättningar, tapeter, spik- och timmermärken, kalkputs och fönsterdetaljer, kan berätta om byggnadens bruk och förändringar över tid. Vi går igenom vanliga problem och lösningar: fukt och ventilation, materialval, energifrågor och hur traditionella tekniker (linoljefärg, kalkbruk, trä) kan kombineras med moderna krav. Särskild vikt läggs vid hur antikvarisk kompetens bidrar till att prioritera insatser, värna kulturhistoriska värden och samtidigt skapa goda förutsättningar för långsiktig drift och underhåll.

Programmet riktar sig till husägare, förvaltare och alla som är nyfikna på vad som faktiskt ”sitter i väggarna”.

Medverkande: Tre byggnadsantikvarier från Kalmar läns museum

13. Mai, 12:00 Uhr - 13. Mai, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK