Live-Kalender

Nobelyra! Nobelkreationerna och smyckena vi minns

Helen Nilsson är tillbaka! Senast berättade Helen om kungliga juveler och deras bärarinnor. Nu, en vecka före Nobelfesten, ser vi tillbaka på klänningar och smycken vi minns och som har stuckit ut lite extra vid banketten i Blå hallen i Stockholms stadshus genom åren.
Vi dyker in i en värld av färg och flärd och låter oss hänföras av det vackra och extravaganta – men funderar också på kläders makt och vad de kan säga. Varför bär alltid kvinnor som är pristagare sobert svart? Varför får modedesigners unika hantverk aldrig samma status som konst? Finns det alltid en koppling mellan snille och smak? Detta och lite till kommer föreläsningen att handla om!

Föreläsare
Helen Nilsson, sakkunnig jämställdhet vid Länsstyrelsen Kalmar län, historienörd, genuspedagog samt med i podcasten HelenHållerHov

03. Dezember, 12:00 Uhr - 03. Dezember, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

Allt om årets utgrävningar i Bårby borg

Forskningsprojektet om Ölands fornborgar är inne på sitt tredje år. Två arkeologiska utgrävningar, en på våren och en på hösten, genomförs i Bårby borg under 2025. Nu får vi veta allt om vad dessa undersökningar har gett. Ludvig Papmehl-Dufay berättar i ord och med många bilder om arkeologernas upptäckter i den öländska fornborgen.

Föreläsare:
Ludvig Papmehl-Dufay, docent i arkeologi, Linnéuniversitetet

10. Dezember, 12:00 Uhr - 10. Dezember, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

En svensk varböld – Baltutlämningen 80 år

År 1946 blev baltutlämningen en nationell strid om plikt, lag och samvete. I ett samtal med Arne Göth och historikern Peter Danielsson återvänder vi till Ränneslätt och “telegrammålet” – och frågar vad historien kan lära oss om dagens konflikter och civilkurage.

År 2026 är det 80 år sedan baltutlämningen, då svenska myndigheter utlämnade flyktingar till Sovjetunionen. På Ränneslätt i Eksjö hade Jönköping–Kalmar regemente I 12 och Ing 2 bevakningsuppgifter. När beslutet kom skickade befälskårerna ett uppmärksammat telegram – en pliktkänsla i konflikt med samvetet – som följdes av krigsrätt och en intensiv debatt om rätt, lydnad och ansvar.
Den här kvällen möts Arne Göth, son till dåvarande regementschefen Verner Göth, och Peter Danielsson, historiker, i ett modererat samtal. Vi följer händelserna 1946 genom källor och forskningsläget och berör hur historien tolkats i efterhand. Med varsamma paralleller sätter vi också frågor om civilkurage, folkrätt och statligt ansvar i en samtida ram kopplat till pågående konflikter, men med fokus på vad historiska erfarenheter kan bidra med i dagens samtal.

Medverkande: Arne Göth och historikern Peter Danielsson.
Samtalet leds av Lars Larsson, antikvarie vid Kalmar läns museum.

Foto: Sven Rosenlöf

28. Januar, 12:00 Uhr - 28. Januar, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

Grimskär: tre vrak

Sommaren 2024 hittades ett stort vrak vid den befästa ön Grimskär utanför Kalmar slott. Tidigare tolkningar pekade ut ett av vraken som danska Enighed (1679). Ny dokumentation 2025 ger en annan bild: vilket av de tre vraken är egentligen Enighed?

Sommaren 2024 hittade dykarna Micko Björn och Erik Håkansson ett stort vrak vid den befästa ön Grimskär, en dryg kilometer utanför Kalmar slott. Fyndet anmäldes till Länsstyrelsen som gav Västerviks Museum, i samverkan med MARIS/Södertörns högskola, uppdraget att dokumentera och om möjligt datera vraket. I området finns sedan tidigare två kända vrak – där det ena länge tolkats som det danska krigsfartyget Enighed som sjönk här 1679. Det nya vrakfyndet kastar dock nytt ljus inte bara över drabbningarna mellan svenska och danska flottan, utan också över en senare gåta: vilket av vraken är egentligen Enighed?

Åren 1908–1909 arbetade bärgningsbolaget Rex på ett av vraken vid Grimskär. Föremål bärgades och finns i dag i Sjöhistoriska museets samlingar. Även svartek, kanoner och andra föremål togs upp och spreds till privata samlingar; några kanoner uppges finnas vid Örebro slott och på vallarna vid Kalmar slott. Vraket ansågs då vara Enighed, men dokumentationerna 2025 ger en annan bild. Marinarkeologen Rolf Warming (CEMAS, Stockholms universitet; associerad till Västerviks Museum) berättar om uppdraget att dokumentera de tre vraken vid Grimskär och de nya pusselbitar som framträder i dykningar och arkiv.

Medverkande: Rolf Warming, marinarkeolog; doktorand vid CEMAS, Stockholms universitet; associerad till Västerviks Museum
Moderator: Kalmar läns museum

04. Februar, 12:00 Uhr - 04. Februar, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

Kött och djurhållning på järnålderns Öland

Hur förändrades köttkonsumtion och djurhållning på Öland under järnåldern? Arkeozoologen László Bartosiewicz presenterar nya resultat från projektet ”Kris, konflikt och klimat” med fokus på migrationstid (ca 300–700 e.Kr.), där djurben och isotopanalyser avslöjar förändringar över tid.

miljömässiga och historiska skiften. Nya utgrävningar från flera platser på ön bekräftar den tydliga dominansen av husdjur – särskilt nötkreatur och får – i det arkeologiska materialet. Samtidigt framträder ben från svin och vilda arter i lägre frekvens, men just därför som känsliga indikatorer på förändring i ekonomi, landskapsbruk och diet.

Under lång tid var kunskapen i hög grad baserad på monografin från 1979 om de storskaliga utgrävningarna vid Eketorp på södra Öland – ett grundläggande arbete med ett mycket stort fyndmaterial. Dagens arkeozoologiska forskning, i kombination med studier av stabila isotoper, ger nu resultat med högre upplösning från flera fyndplatser. Denna detaljerade bild hjälper oss att bättre förstå den komplexa förändringsprocessen under migrationstiden och hur olika djurarter nyttjades i vardagens ekonomi, kost och försörjningsstrategier.

Medverkande: László Bartosiewicz (arkeozoolog/forskare)
Moderator: Kalmar läns museum

11. Februar, 12:00 Uhr - 11. Februar, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK

Uppfinningsrika Småland

Småland är överlevnadskonstens och uppfinningsrikedomens landskap. I ett modererat samtal möts Peter Aronsson, Erika Lagerbielke och Örjan Molander från Smålands Akademi utifrån den nyutgivna boken Uppfinningsrika Småland om idéer, företagande och kultur som formar framtiden.

Vad gör Småland så idé- och företagsrikt? I den nyutkomna boken Uppfinningsrika Småland skildrar ledamöter i Smålands Akademi hur uppfinningsrikedom, envishet och samarbete har burit långt utanför landskapets gränser. Under kvällen samtalar Peter Aronsson (rektor, Linnéuniversitetet), Erika Lagerbielke (glasdesigner, glaskonstnär och konstnärlig professor vid Linnéuniversitetet) och Örjan Molander (museichef, Kalmar läns museum) om tradition och förnyelse, om berättelsernas kraft och om vad som faktiskt gör skillnad i vardagens innovationer. Med exempel från kultur, utbildning och näringsliv diskuteras vilka framgångsfaktorer som återkommer – och vilka vägar framåt som ger hopp i en tid som ofta beskrivs som krisartad.

Medverkande
• Peter Aronsson – rektor för Linnéuniversitetet, historiker och ledamot i Smålands Akademi.
• Erika Lagerbielke - glasdesigner, glaskonstnär och konstnärlig professor vid Linnéuniversitetet. Ledamot i Smålands Akademi.
• Örjan Molander – museichef vid Kalmar läns museum, ledamot i Smålands Akademi.
Alla tre är ledamöter i Smålands Akademi

25. Februar, 12:00 Uhr - 25. Februar, 14:00 Uhr

OnlineOffline039 SEK