Live calendar

En svensk varböld – Baltutlämningen 80 år

År 1946 blev baltutlämningen en nationell strid om plikt, lag och samvete. I ett samtal med Arne Göth och historikern Peter Danielsson återvänder vi till Ränneslätt och “telegrammålet” – och frågar vad historien kan lära oss om dagens konflikter och civilkurage.

År 2026 är det 80 år sedan baltutlämningen, då svenska myndigheter utlämnade flyktingar till Sovjetunionen. På Ränneslätt i Eksjö hade Jönköping–Kalmar regemente I 12 och Ing 2 bevakningsuppgifter. När beslutet kom skickade befälskårerna ett uppmärksammat telegram – en pliktkänsla i konflikt med samvetet – som följdes av krigsrätt och en intensiv debatt om rätt, lydnad och ansvar.
Den här kvällen möts Arne Göth, son till dåvarande regementschefen Verner Göth, och Peter Danielsson, historiker, i ett modererat samtal. Vi följer händelserna 1946 genom källor och forskningsläget och berör hur historien tolkats i efterhand. Med varsamma paralleller sätter vi också frågor om civilkurage, folkrätt och statligt ansvar i en samtida ram kopplat till pågående konflikter, men med fokus på vad historiska erfarenheter kan bidra med i dagens samtal.

Medverkande: Arne Göth och historikern Peter Danielsson.
Samtalet leds av Lars Larsson, antikvarie vid Kalmar läns museum.

Foto: Sven Rosenlöf/Eksjö museums samlingar.

28 Jan 2026 12:00 - 28 Jan 2026 14:00

OnlineOffline039 SEK

Grimskär: Tre vrak

Sommaren 2024 hittades ett stort vrak vid den befästa ön Grimskär utanför Kalmar slott. Tidigare tolkningar pekade ut ett av vraken som danska Enighed (1679). Ny dokumentation 2025 ger en annan bild: vilket av de tre vraken är egentligen Enighed?

Sommaren 2024 hittade dykarna Micko Björk och Erik Håkansson ett stort vrak vid den befästa ön Grimskär, en dryg kilometer utanför Kalmar slott. Fyndet anmäldes till Länsstyrelsen som gav Västerviks Museum, i samverkan med MARIS/Södertörns högskola, uppdraget att dokumentera och om möjligt datera vraket. I området finns sedan tidigare två kända vrak – där det ena länge tolkats som det danska krigsfartyget Enighed som sjönk här 1679. Det nya vrakfyndet kastar dock nytt ljus inte bara över drabbningarna mellan svenska och danska flottan, utan också över en senare gåta: vilket av vraken är egentligen Enighed?

Åren 1908–1909 arbetade bärgningsbolaget Rex på ett av vraken vid Grimskär. Föremål bärgades och finns i dag i Sjöhistoriska museets samlingar. Även svartek, kanoner och andra föremål togs upp och spreds till privata samlingar; några kanoner uppges finnas vid Örebro slott och på vallarna vid Kalmar slott. Vraket ansågs då vara Enighed, men dokumentationerna 2025 ger en annan bild. Marinarkeologen Rolf Warming (CEMAS, Stockholms universitet; associerad till Västerviks Museum) berättar om uppdraget att dokumentera de tre vraken vid Grimskär och de nya pusselbitar som framträder i dykningar och arkiv.

Medverkande: Rolf Warming, marinarkeolog; doktorand vid CEMAS, Stockholms universitet; associerad till Västerviks Museum
Moderator: Kalmar läns museum

04 Feb 2026 12:00 - 04 Feb 2026 14:00

OnlineOffline039 SEK

Kött och djurhållning på järnålderns Öland

Hur förändrades köttkonsumtion och djurhållning på Öland under järnåldern? Arkeozoologen László Bartosiewicz presenterar nya resultat från projektet ”Kris, konflikt och klimat” med fokus på migrationstid (ca 300–700 e.Kr.), där djurben och isotopanalyser avslöjar förändringar över tid.

miljömässiga och historiska skiften. Nya utgrävningar från flera platser på ön bekräftar den tydliga dominansen av husdjur – särskilt nötkreatur och får – i det arkeologiska materialet. Samtidigt framträder ben från svin och vilda arter i lägre frekvens, men just därför som känsliga indikatorer på förändring i ekonomi, landskapsbruk och diet.

Under lång tid var kunskapen i hög grad baserad på monografin från 1979 om de storskaliga utgrävningarna vid Eketorp på södra Öland – ett grundläggande arbete med ett mycket stort fyndmaterial. Dagens arkeozoologiska forskning, i kombination med studier av stabila isotoper, ger nu resultat med högre upplösning från flera fyndplatser. Denna detaljerade bild hjälper oss att bättre förstå den komplexa förändringsprocessen under migrationstiden och hur olika djurarter nyttjades i vardagens ekonomi, kost och försörjningsstrategier.

Medverkande: László Bartosiewicz (arkeozoolog/forskare)
Moderator: Kalmar läns museum

11 Feb 2026 12:00 - 11 Feb 2026 14:00

OnlineOffline039 SEK

Uppfinningsrika Småland

Småland är överlevnadskonstens och uppfinningsrikedomens landskap. I ett modererat samtal möts Peter Aronsson, Erika Lagerbielke och Örjan Molander från Smålands Akademi utifrån den nyutgivna boken Uppfinningsrika Småland om idéer, företagande och kultur som formar framtiden.

Vad gör Småland så idé- och företagsrikt? I den nyutkomna boken Uppfinningsrika Småland skildrar ledamöter i Smålands Akademi hur uppfinningsrikedom, envishet och samarbete har burit långt utanför landskapets gränser. Under kvällen samtalar Peter Aronsson (rektor, Linnéuniversitetet), Erika Lagerbielke (glaskonstnär och professor emerita vid Linnéuniversitetet) och Örjan Molander (museichef, Kalmar läns museum) om tradition och förnyelse, om berättelsernas kraft och om vad som faktiskt gör skillnad i vardagens innovationer. Med exempel från kultur, utbildning och näringsliv diskuteras vilka framgångsfaktorer som återkommer – och vilka vägar framåt som ger hopp i en tid som ofta beskrivs som krisartad.

Medverkande
• Peter Aronsson – rektor för Linnéuniversitetet, historiker och ledamot i Smålands Akademi.
• Erika Lagerbielke - glaskonstnär och professor emerita vid Linnéuniversitetet. Ledamot i Smålands Akademi.
• Örjan Molander – museichef vid Kalmar läns museum, ledamot i Smålands Akademi.

25 Feb 2026 12:00 - 25 Feb 2026 14:00

OnlineOffline039 SEK

Ett liv dedikerat till bildjournalistiken

Nedslag i Kalmarfotografen Åke Håkanssons arkiv och livsverk – årtionde för årtionde från 1950-talet till millennieskiftet. Genom digitaliserade pressbilder och filmklipp möter vi människorna, händelserna och berättelserna bakom rubrikerna.

Press- och nutidshistoria varvas med anekdoter när Teodor Håkansson berättar om sin morfar, pressfotografen Åke Håkansson. Med utgångspunkt i ett omfattande, ny-digitaliserat arkiv får vi följa ett yrkesliv som skildrade allt från lokala vardagsögonblick till nationella nyheter – gulliga djur, porträtt, sport, bränder, olyckor och grova brott. Kvällen bygger på digitaliserade fotografier och filmade intervjuer, både med Åke själv och personer i hans närhet, och ger samtidigt en inblick i kvällspressens förändring under andra halvan av 1900-talet.

Teodor berättar också om arbetet bakom boken Foto: Åke Håkansson – Pressfoton från samtiden för framtiden: hur man sorterar, kontextualiserar och tillgängliggör ett helt livs bildproduktion för nutid och framtid. Resultatet är en visuellt rik resa genom lokalhistoria, pressetik och bildjournalistikens praktiker – en kväll för alla som älskar foto, berättelser och samtidshistoria.

Medverkande: Teodor Håkansson, dokumentärfilmare och tredje generationens journalist.

04 Mar 2026 12:00 - 04 Mar 2026 14:00

OnlineOffline039 SEK

Järnåldersmänniskor in på livet

Ölands kalkrika jordar har bevarat skelett från järnåldern i en detaljrikedom som är extremt ovanlig. Genom kemiska spår i tänder och ben kan forskare läsa ut vad människor åt, var de växte upp och hur deras liv förändrades över tid. Vad berättar dessa människor om kris, klimat och konflikt för 1 500 år sedan?

Visste du att din kropp bär på ett arkiv över ditt liv? I tänderna finns kemiska spår från barndomen – vilka miljöer du växte upp i, vad du åt, om du ammades länge eller kort. I skelettet lagras berättelser om vardag, sjukdom och förändring genom livet. Med hjälp av isotopanalyser kan forskare idag läsa dessa spår.

I projektet ”Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700” undersöks människorna på Öland under en dramatisk period präglad av krig, pandemier och klimatstörningar. Genom att jämföra kvarlevor från Ölands ringborgar med individer från omgivande gravfält går det att se skillnader mellan människor: vad de åt, hur de rörde sig i landskapet och vilka sociala villkor de levde under.

Föreläsningen visar hur även enskilda livsöden träder fram ur materialet. Vem fick mat av bättre kvalitet? Vem kom utifrån? Vem dog ung? Forskningen ger oss en ovanligt nära bild av de människor som levde – och dog – på Öland under mellersta järnåldern.

Föreläsare:
Gunilla Eriksson är docent och universitetslektor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Hon arbetar med isotopanalyser av förhistoriska människors skelett och tänder för att förstå bland annat matkultur, amning, hälsa, rörlighet och ålder över livets gång. Hon har analyserat material från hela Östersjöområdet, med särskilt fokus på järnålderns Öland.

18 Mar 2026 13:00 - 18 Mar 2026 15:00

OnlineOffline039 SEK

Torpens tysta liv – när skönlitteratur möter arkeologi

Under mitten av 1800-talet fanns omkring 100 000 torp i Sverige. Det betyder att otaliga liv levdes i det tysta ute på landsbygden – liv som sällan fick plats i de stora berättelserna. I kväll lyfter vi fram människorna som bodde på torpen, vad arkeologin kan avslöja om deras vardag – och vad som sker när skönlitteratur och vetenskap möts.

Vi utgår från torpens fysiska spår – jordkällare, husgrunder, odlingsrösen och vardagsföremål – och låter dem möta skönlitteraturens gestaltning. Hur kan prosans berättarröster fördjupa arkeologins tolkningar av arbete och försörjning, migration och säsong, könsroller och omsorg? I ett modererat samtal delar panelen konkreta exempel från projekt om torpararkeologi i Kalmar län och diskuterar metod: vad berättar materialet, vad tiger det om – och hur kan litterär form göra de tysta rösterna hörbara?

Medverkande:
Anna-Karin Karlsson (författare till Alla dagar nära, arkeolog KLM) & Tove Traneskog (arkeolog KLM) Moderator: Ulrika Söderström (arkeolog, forskningssamordnare & utställningsproducent, KLM)

25 Mar 2026 13:00 - 25 Mar 2026 15:00

OnlineOffline039 SEK

Båtsmansfamiljer i stormaktstidens Sverige

Möt människorna bakom 1600-talets krigsfartyg. Hur påverkades båtsmansfamiljer av krig, avsked och dödsbud? Vilken roll spelade hustrurna för försörjningen och flottans maskineri? Ett föredrag om vardag, oro och överlevnadsstrategier i stormaktstid.

Sveriges stormaktstid vilade tungt på flottan – i offensiva fälttåg och försvaret av rikets gränser. När slaget vid Öland förlorades och Kronan gick under blev sårbarheten tydlig. Men flottan var också en arbetsgivare för tusentals båtsmän, vars frånvaro formade livet där hemma.

I föredraget möter vi familjerna bakom sjömännen: avskeden när ett skepp lämnade hamn, väntan på besked och sorgen när dödsbud kom efter katastrofer till sjöss. Vi belyser hustrurnas ofta osynliga men avgörande arbete för hushållets ekonomi – och hur deras insatser i praktiken höll flottans organisation igång. Genom exempel från 1600-talet visar historikern Anna Maria Forssberg hur propaganda, plikt och vardagens logistik flätades samman i krigets skugga.

Föredraget ger nya perspektiv på samhälle, könsroller och försörjning under en epok då rikets makt byggdes till havs men bars av familjerna i land.

Föreläsare:
Anna Maria Forssberg är historiker och verksam som forskare på Vasamuseet i Stockholm. Hon är specialiserad på 1600-talet och har forskat om krigspropaganda och om människor i krigets skugga. För närvarande undersöker hon människor på och omkring skeppet Vasa som förliste 1628 och vardagen för människor i flottan. Hon medverkar också ofta som historisk expert i radio och tv.

15 Apr 2026 12:00 - 15 Apr 2026 14:00

OnlineOffline039 SEK