Live-Kalender
21
OKT12:00
Kosthållning i svenska flottan
Hur åt man i svenska flottan under 1500–1700‑talen? Med fokus på 1600‑talet visar Ulrica Soderlind hur marinarkeologiska fynd och arkiv från amiralitetet kompletterar och utmanar varandra – och hur kost och status skilde sig mellan soldater och officerare.
Vad berättar maten om livet ombord? I denna föreläsning fördjupar sig Ulrica Soderlind i kosthållningen i den svenska flottan under 1600‑talet och placerar århundradet i en större tidsram genom jämförelser med 1500‑ och 1700‑talen. Underlaget är tudelat: å ena sidan marinarkeologiska fynd från vrak och fartygsmiljöer, å andra sidan samtida skriftliga källor från amiralitetet. Tillsammans tecknar källorna en rik – men inte alltid samstämmig – bild av vad som faktiskt åts, hur logistiken fungerade och vilka näringsmässiga konsekvenser det fick. Särskilt uppmärksammas skillnader i kost och måltider mellan manskap och officerare samt vad det säger om disciplin, hierarki och hälsa ombord. Föreläsningen ger nya perspektiv på hur vardagen organiserades till sjöss och hur olika källtyper kan samspela – eller kollidera – när historien om flottans måltider ska skrivas.
Ulrica Soderlind disputerade 2006 vid Stockholms universitet med avhandlingen ”Skrovmål” om kosthållning i svenska flottan 1500–1700. Sedan 2017 är hon lektor vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet.
4
NOV12:00
Begravningsvapnen berättar
Konservering, kyrkligt kulturarv och berättelserna bakom sköldarna
I Gröna salen på Kalmar slott hänger åtta unika begravningsvapen från 1600- och 1700-talet. Följ med bakom kulisserna i ett samarbetsprojekt där historia, konservering och kyrkligt kulturarv bevaras för framtiden.I Gröna salen på Kalmar slott hänger åtta begravningsvapen, tillverkade från 1670-talet till mitten av 1700-talet. De är heraldiska minnesföremål som ursprungligen sattes upp i kyrkor i samband med begravningar och berättar om hantverk, symbolik, samhällsstruktur och personöden i dåtidens Sverige.
Föremålen har funnits i Kalmar läns museums vård sedan 1870-talet och är ovanliga genom att de bevarats tillsammans och i originalutförande. Men efter lång tid har de fått ett omfattande konserveringsbehov med flagande färg, skadade metallskikt, sprickor, smuts och damm.
Under föreläsningen berättar Maria Höijer och Frida Christiansen om arbetet i Gröna salen: varför konserveringen är nödvändig, vad en konservator gör och hur föremålen kan stabiliseras utan att deras historia suddas ut.
Konserveringen är ett samarbetsprojekt mellan Kalmar läns museum och församlingar i Växjö och Linköpings stift, med tillstånd från Länsstyrelsen i Kalmar län enligt Kulturmiljölagen. Arbetet finansieras med kyrkoantikvarisk ersättning, KAE, och pågår under 2026.
En kväll om praktiskt bevarandearbete, kyrkligt kulturarv och berättelserna bakom sköldarna i Gröna salen.
Föreläsarpresentation
Maria Höijer är enhetschef för samlingarna vid Kalmar läns museum och projektledare för samarbetsprojektet kring begravningsvapnen i Gröna salen.Frida Christiansen är målerikonservator vid Kalmar läns museum och medverkar i föreläsningen med perspektiv på måleri, material, konservering och bevarande.
Ett samarbetsprojekt
Konserveringsarbetet möjliggörs genom samverkan mellan Kalmar läns museum och församlingar i Växjö och Linköpings stift, med tillstånd från Länsstyrelsen i Kalmar län enligt Kulturmiljölagen kapitel 4.Arbetet finansieras med kyrkoantikvarisk ersättning, KAE. På så sätt kan kyrkligt kulturarv bevaras och göras tillgängligt – idag och för kommande generationer.
Projektet pågår under 2026. Vid frågor kontakta Maria Höijer, enhetschef för samlingarna och projektledare för samarbetsprojektet i Gröna salen: maria.hoijer@kalmarlansmuseum.se
11
NOV12:00
A.T. Gellerstedt - fyringenjören som målade Öland
Han ritade fyrar, satt i Svenska Akademien och skildrade Öland i snabba, lysande akvareller. Ändå är A.T. Gellerstedt nästan bortglömd idag. Peter Danielsson och Richard Edlund berättar om en mångsidig kulturpersonlighet med stark koppling till Öland.
Albert Theodor Gellerstedt (1836–1914) var en ovanlig kombination av ingenjör, konstnär och författare. Han satt i Svenska Akademien på stol nummer 7, arbetade vid rikets Fyr- och lotsinrättning och ritade bland annat fyren vid Kapelludden, som uppfördes 1872 efter hans ritningar. Samtidigt skapade han akvareller som kom att få stor betydelse för bilden av Öland som konstnärligt landskap.
Under 1870-talet vistades Gellerstedt ofta på och omkring ön, där han målade med snabbhet, närvaro och en ovanlig känsla för ljus och stämning. I hans bilder möter vi ett Öland som både är konkret och poetiskt, skildrat av någon som målade det han själv såg och upplevde. I detta program berättar Peter Danielsson och Richard Edlund om Gellerstedts liv, gärning och konstnärskap – och om varför en person som en gång spelade en viktig roll i både svenskt kulturliv och öländsk historia idag är nästan bortglömd.
Peter Danielsson och Richard Edlund lyfter i denna föreläsning fram A.T. Gellerstedt – en idag relativt okänd men tidigare betydelsefull person i svenskt kulturliv. Med utgångspunkt i hans liv, akvareller och verksamhet på Öland tecknar de ett porträtt av en mångsidig gestalt i skärningspunkten mellan konst, teknik och kulturhistoria.18
NOV12:00
Folkdräkt i samtid med Lina Odell
Det finns många värderingar och normer som omger folkdräktskulturen idag. Lina Odell utmanar dessa genom ett mer lekfullt och inkluderande arbetssätt. Genom att låta färg, form och hantverk få större frihet kan traditionen hållas levande och relevant, inte genom att begränsas, utan genom att utvecklas och omtolkas.
Hur tar vi tillvara på det ökade intresset för dräkt?
Lina Odell berättar om sitt arbete med att utveckla ett mer öppet och experimentellt förhållningssätt till folkdräktstraditionen.
Det finns många värderingar och normer som omger folkdräktskulturen idag. Lina utmanar dessa genom ett mer lekfullt och inkluderande arbetssätt. Genom att låta färg, form och hantverk få större frihet kan traditionen hållas levande och relevant, inte genom att begränsas, utan genom att utvecklas och omtolkas.
Lina Odell är slöjdare, textilkonstnär och sömmerska. Sveriges första gesäll i Dräktsömnadsyrket. Född i Dalarna, verksam i Skåne. Lina arbetar som textillärare på Blekinge folkhögskola samtidigt som hon driver det egna företaget KRUSA där hon föreläser, håller kurser och inspirerar till textilt skapande med folklig inspiration.
Lina har en gedigen utbildning inom både modern sömnad/design och mönsterkonstruktion samt och folklig sömnad från utbildningar i både Sverige och Danmark.
2024 fick hon uppdraget att klä Nordiska museets julgran, och valde då att göra det med bilder av kvinnor från Norden som varit verksamma inom textil och folkbildning under 500 år. Samma år var Odells brudvante från Blekinge motiv på ett frimärke med valören 50 kr.25
NOV12:00
Ekonomisk jämställdhet – varför då?
Hur påverkar normer, familjeliv och vardagsval vår ekonomi – både här och nu och senare i livet? Clara Henry möter Kalmar läns museum, LF Kalmar och Länsstyrelsen i Kalmar län i ett panelsamtal om ekonomisk jämställdhet, makt och möjligheten att göra mer medvetna val.
Varför är ekonomisk jämställdhet en viktig samhällsfråga – och vad har den med normer, relationer och vardagsliv att göra?
Den här kvällen tar vi avstamp i utställningen Ägd? och i LF Kalmars arbete med jämställd ekonomi. I Sverige har kampen för jämställdhet pågått sedan 1850-talet. Mycket har förändrats, men normer och ideal påverkar fortfarande vår syn på genus, könsroller, familjeliv och ekonomi. Frågor om föräldraledighet, vab, deltidsarbete, sparande och pension kan låta praktiska – men de handlar också om makt, frihet och framtida livsvillkor.
Kvällen inleds av Kalmar läns museum och LF Kalmar med en överblick över varför jämställdhet är en viktig samhällsfråga. Med fakta, konkreta exempel och glimten i ögat tittar vi på hur ojämställdhet kan börja tidigt i livet och följa med ända fram till pensionen. I LF Kalmars underlag lyfts bland annat hur vab, deltidsarbete och föräldraledighet påverkar framtida inkomst, sparande och pension, samt hur omedvetna val kan få långsiktiga konsekvenser.
Därefter följer ett panelsamtal med Clara Henry, Kalmar läns museum, LF Kalmar och Länsstyrelsen i Kalmar län. Tillsammans samtalar vi om hur normer påverkar oss, varför jämställdhet ibland känns svårt att prata om och hur vi kan gå från omedvetna val till mer medvetna val – utan pekpinnar.
Programmet knyter an till workshopen och utställningen Ägd? – om normer, ideal och kampen för jämställdhet. Precis som i workshopen och utställningen blandar vi historia med nutid, humor med allvar och ställer frågan: varför kan vi inte bara få vara oss själva?
Om Clara Henry
Clara Henry är komiker, författare, skådespelare och programledare i radio och tv. Hon slog igenom som bloggare och videobloggare och blev under 2010-talet en av Nordens största profiler på Youtube. Hon har bland annat varit programledare för Melodifestivalen, medverkat i flera tv-produktioner och skrivit boken Ja jag har mens, hurså?Med humor, skärpa och stor igenkänning har Clara Henry ofta rört sig i frågor som handlar om normer, kropp, identitet och samtid. I detta panelsamtal medverkar hon i ett samtal om ekonomisk jämställdhet, normer och varför frågan angår oss alla.
Medverkande
• Clara Henry, komiker, författare, skådespelare och programledare
• Kalmar läns museum
• LF Kalmar
• Länsstyrelsen i Kalmar län2
DEZ12:00
Borgarnas ö: årets utgrävningar
Vad har årets arkeologiska undersökningar av Ölands fornborgar avslöjat? Ludvig Papmehl-Dufay berättar om nya spår, metoder och upptäckter från årets grävningar – med Vedby borg och Trindborgen/Löts borg som aktuella nedslag.
Forskningsprojektet om Ölands fornborgar fortsätter, och under året genomförs nya arkeologiska undersökningar på Öland. Vårens grävning sker i Vedby borg på norra Öland, medan höstens undersökning planeras till Trindborgen, även kallad Löts borg, på östra Öland.
Vedby borg ligger i Högby socken, på en låg ås mellan de tidigare våtmarkerna Vedbyträsk och Vedborme träsk. Läget i landskapet är intressant, eftersom borgen historiskt sett främst har kunnat nås från norr och söder. Inför undersökningen har platsen kartlagts med moderna metoder som laserscanning med drönare, georadar och geokemisk kartering. Resultaten har legat till grund för var arkeologerna har valt att gräva.
Trindborgen, eller Löts borg, ligger cirka 500 meter öster om Löts kyrka. Borgen är närmast kretsrund och har en kraftigt raserad ringmur av gråsten med inslag av kalksten. Inne i borgen finns spår av tidigare odling, och vid en mindre undersökning 1989–1990 hittades bland annat djurben, skelettdelar av människa och ett mindre bronsbeslag. Höstens grävning blir därför ett viktigt tillfälle att fördjupa kunskapen om platsen och sätta den i relation till övriga öländska fornborgar.
I föreläsningen berättar Ludvig Papmehl-Dufay, docent i arkeologi vid Linnéuniversitetet, om årets undersökningar och sätter resultaten i ett större sammanhang. Med ord och bilder får vi följa hur nya metoder, fynd och iakttagelser kan bidra till en djupare förståelse av Ölands fornborgar och järnålderns samhälle.
Föreläsningen fördjupar upplevelsen av utställningsserien Borgarnas ö och arrangeras i samarbete med Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och forskningsprojektet Kris, konflikt och klimat.
Ludvig Papmehl-Dufay är docent i arkeologi vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom undersökningarna av Ölands fornborgar inom projektet Kris, konflikt och klimat. I föreläsningen berättar han om årets grävningar, om metoderna som används och om vad resultaten kan bidra med till förståelsen av Ölands fornborgar och deras roll i järnålderns samhälle.9
DEZ12:00
Kronankonservering – från havets botten till utställning
Har du undrat hur föremålen som legat på havets botten ser ut när de precis tas upp? Vilka material klarar sig väldigt bra på havsbotten och vilka gör det inte?
Föreläsningen handlar om hur konservatorn tar sig an det marinarkeologiska materialet som legat på havsbotten i 350 år från regalskeppet Kronan. Genom processen av hur materialet bärgas, undersöks och konserveras tills de blir stabila att ställas ut. Vi kommer berätta om hur de olika materialen behandlas – hur man på bästa sätt bevarar träskulpturer, hur ömtåligt textilt material behandlas och hur metallföremålen så som kanoner, mynt och knappar prepareras fram. Konservering handlar om att sakta ner nedbrytning av föremål och stabilisera dem för kommande generationer.Föreläsningen hålls av Karin Adriansson, arkeologisk och allmän kulturhistorisk konservator på Kalmar läns museum.
Under sina 15 år på Kalmar läns museum har Karin Adriansson arbetat med en variation av uppdrag – allt från metallinventering i kyrkor, offentlig konst till en mängd olika arkeologiska konserveringsarbeten.
27
JAN12:00
Förintelsen: vad betyder ”aldrig mer” idag?
Både Israel och den Europeiska unionen växte fram ur ruinerna av det andra världskriget. Båda drog samma slutsats som bestod av två ord: ”aldrig mer”. Men vad betyder egentligen uttrycket och vilka är de politiska implikationerna av ”aldrig mer” idag.
Fastän det är mer än 80 år sedan andra världskriget tog slut är ämnet mer aktuellt än på länge. Trender som demokratins nedgång i världen, extremistiska rörelsers framväxt, en kraftigt ökad antisemitism i Europa, djupt polariserade samhällen och de många krig som vi ser i världen idag har alla bidragit till att återuppliva en diskussion om vilka lärdomarna från Förintelsen och andra världskriget egentligen är.
Varför skedde Förintelsen? Vilka roller spelade de totalitära ideologiernas framväxt och den institutionaliserade antisemitismen som fanns på många håll i både Väst- och Östeuropa före andra världskriget?
Föredraget försöker belysa ur ett forskarperspektiv varför Förintelsen skedde, vilka drivkrafterna var och vilka lärdomarna är idag. Ett särskilt fokus ägnas åt uttrycket ”aldrig mer” – vad det betyder i praktiken i Europa och Israel idag. Föredragshållaren kommer att visa bilder från sina resor till krigsskådeplatser både i Europa och Mellanöstern.
Anders Persson är docent i statsvetenskap på Linnéuniversitetet med fokus på Israel-Palestinakonflikten. Han har skrivit flera böcker om ämnet och även forskat om hur Israel-Palestinakonflikten triggar antisemitism i Sverige. Anders Persson är också expertkommentator i svensk media om utvecklingen i Mellanöstern.