Resan mot ökad jämställdhet på Xylem
16 Jan 2025 06:00 - 16 Jan 2025 07:00Reprise170Hur når man fler kvinnor till produktionen? Hur når man målet om 40 procent kvinnliga chefer? Och hur skapar man en jämställdhetskultur som genomsyrar hela företaget? Xylem i Emmaboda, som i höstas vann Industrins jämställdhetspris, har gått i täten för detta arbete. Anna Hermansson, HR Business Partner på Xylem, delar med sig av företagets resa mot ökad jämställdhet och samarbetet med flera andra aktörer som varit avgörande för framgångarna.
Ljus på kvinnor
Fyra banbrytande kvinnor från poddserien "Ljus på kvinnor" porträtteras här live av länsmuseets skickliga berätterskor. Under kvällen berättas om Kata Dalström, överklassdamen som blev övertygad socialist och efterfrågad agitator, Ellen Key, pedagogisk pionjär från Västervik, sjuksköterskepionjären Emmy Rappe från Strömsrum och Sara-Margareta Netz, även kallad Skogs-Sara, som rymde från fattighus och rotegång i jakt på ett bättre liv. Poddserien "Ljus på kvinnor" samt programmet ovan är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Kalmar län och Kalmar läns museum. Föreläsare: Helen Andersson, Gabriella Johansson och Maria Kanje, Kalmar läns museum samt Helen Nilsson, Länsstyrelsen Kalmar län
610
Min kamp mot Anorexia Nervosa
”Efter år av granskande framför olika speglar, ångest och självhat har jag fått nog av att dölja sjukdomen som gömmer sig långt inom mig. Detta är min berättelse om hur jag drabbas av Anorexia Nervosa och min resa genom sjukdomen.” Hilma Årestedt fick diagnosen anorexi när hon gick i åttan. Hon förstod inte varför föräldrarna prompt ville ta henne till ABC-kliniken, Anorexi- och bulimicenter, hon var ju inte sjuk. En dag tröttnade Hilma på att hålla sin sjukdom hemlig och började skriva. 2019 gav hon ut självbiografin Min sanning – Kampen mot Anorexia Nervosa. Under kvällen berättar Hilma om sin resa genom sjukdomen. Hon berättar också om hur hon fick hjälp och om hur hon handskas med sjukdomen i dag. Föreläsare: Hilma Årestedt, författare till boken Min sanning – Kampen mot Anorexia Nervosa
330
Digital häxkväll på länsmuseet!
Premiär för Häx-TV! Plocka fram kvasten och håll i dig, för nu köööööör vi! Årets Häxkväll på Kalmar läns museum upplever du hemma vid din skärm. Under en fullspäckad timme med Häx-TV, får du tips på pyssel, påskgott, den perfekta sminkningen inför festen på Blåkulla, bästa superkvasten, häxliga nyheter och – förstås – en väderlekrapport från länsmuseets egen väderstation uppe på taket. Olika häxor berättar en massa äggstra intressanta och roliga saker om häxor och påskfirande. Kluriga tävlingar utlovas också! Prenumerera på KLM-Play! https://kalmarlansmuseum.se/play/
1583
Järnåldersmänniskor in på livet
Ölands kalkrika jordar har bevarat skelett från järnåldern i en detaljrikedom som är extremt ovanlig. Genom kemiska spår i tänder och ben kan forskare läsa ut vad människor åt, var de växte upp och hur deras liv förändrades över tid. Vad berättar dessa människor om kris, klimat och konflikt för 1 500 år sedan? Visste du att din kropp bär på ett arkiv över ditt liv? I tänderna finns kemiska spår från barndomen – vilka miljöer du växte upp i, vad du åt, om du ammades länge eller kort. I skelettet lagras berättelser om vardag, sjukdom och förändring genom livet. Med hjälp av isotopanalyser kan forskare idag läsa dessa spår. I projektet ”Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700” undersöks människorna på Öland under en dramatisk period präglad av krig, pandemier och klimatstörningar. Genom att jämföra kvarlevor från Ölands ringborgar med individer från omgivande gravfält går det att se skillnader mellan människor: vad de åt, hur de rörde sig i landskapet och vilka sociala villkor de levde under. Föreläsningen visar hur även enskilda livsöden träder fram ur materialet. Vem fick mat av bättre kvalitet? Vem kom utifrån? Vem dog ung? Forskningen ger oss en ovanligt nära bild av de människor som levde – och dog – på Öland under mellersta järnåldern. Föreläsare: Gunilla Eriksson är docent och universitetslektor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Hon arbetar med isotopanalyser av förhistoriska människors skelett och tänder för att förstå bland annat matkultur, amning, hälsa, rörlighet och ålder över livets gång. Hon har analyserat material från hela Östersjöområdet, med särskilt fokus på järnålderns Öland.
00
Så bodde kalmarborna tillsammans på Kvarnholmen förr i tiden
Hur bodde människor tillsammans på Kvarnholmen under äldre tid? Vem byggde och hur byggdes husen? Det är frågor som undersöks i det tvärvetenskapliga projektet Hus och sociala praktiker 1600-1850 som drivs av Uppsala universitet och Kalmar läns museum. Arkeologer, historiker och en makrobotaniker lägger tillsammans pussel över hur människorna levde i sina hus förr i tiden. I Kalmar sätts Kullzénska huset, Kreugerska huset, Snöbergska huset, och ”Ströget” på Storgatan under luppen. Liselotte Jumme inleder med en kort historisk tillbakablick över hur Kalmars bebyggelse även tidigare har lockat forskare. Göran Tagesson berättar om vad forskarteamet hittills har kommit fram till. Föreläsare: Göran Tagesson, docent i historisk arkeologi, Uppsala universitet efter en kort introduktion av Liselotte Jumme, chef för länsmuseets bebyggelseenhet
1720
Embed