Resan mot ökad jämställdhet på Xylem
Hur når man fler kvinnor till produktionen? Hur når man målet om 40 procent kvinnliga chefer? Och hur skapar man en jämställdhetskultur som genomsyrar hela företaget? Xylem i Emmaboda, som i höstas vann Industrins jämställdhetspris, har gått i täten för detta arbete. Anna Hermansson, HR Business Partner på Xylem, delar med sig av företagets resa mot ökad jämställdhet och samarbetet med flera andra aktörer som varit avgörande för framgångarna.
Ljus på kvinnor
Fyra banbrytande kvinnor från poddserien "Ljus på kvinnor" porträtteras här live av länsmuseets skickliga berätterskor. Under kvällen berättas om Kata Dalström, överklassdamen som blev övertygad socialist och efterfrågad agitator, Ellen Key, pedagogisk pionjär från Västervik, sjuksköterskepionjären Emmy Rappe från Strömsrum och Sara-Margareta Netz, även kallad Skogs-Sara, som rymde från fattighus och rotegång i jakt på ett bättre liv. Poddserien "Ljus på kvinnor" samt programmet ovan är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Kalmar län och Kalmar läns museum. Föreläsare: Helen Andersson, Gabriella Johansson och Maria Kanje, Kalmar läns museum samt Helen Nilsson, Länsstyrelsen Kalmar län
Så blev Ester Blenda Nordströms liv teaterföreställning
Vi är många som har fascinerats av Ester Blenda Nordströms (1891-1948) levnadsöde. Den orädda journalisten och pionjären som reste världen runt på reportageresor, körde motorcykel, rökte pipa och wallraffade i en tid då kvinnor ännu inte hade fått rösträtt. Ester Blendas liv har skildrats i bok, dokumentär, poddar, utställningar och i teaterföreställningen Som ett jävla solsken med Anna-Lena Hemström. Lotta Grut skrev manus och sångtexter till den populära och kritikerrosade pjäsen. Under kvällen berättar hon om Ester Blenda Nordströms liv och yrkesliv och om arbetet med att skriva manus och sångtexter till föreställningen. Föreläsare: Lotta Grut, dramatiker och manusförfattare
Från Kata till Clara
- Jämställdhetens kvinnliga pionjärer genom historien Kvinnors kamp för jämställdhet har format Sverige i över ett sekel. I den här föreläsningen får du följa utvecklingen från de tidiga rösträttskämparna till dagens opinionsbildare på färden mot ett mer jämlikt och jämställt samhälle. I över hundra år har kvinnor i Sverige kämpat för rätten att höras, synas och påverka. Från Kata Dahlströms glödande agitation i arbetarrörelsens barndom, via 1960- och 70-talens statliga influensers – aktiveringsinspektörer, hemkonsulenter och jämställdhetsexperter – till dagens engagerade röster som Clara Henry, har kampen fått nya uttryck i varje generation. Den här föreläsningen gör nedslag längs denna tidslinje och visar hur kvinnor har drivit förändring genom politik, pedagogik, folkbildning, aktivism och sociala medier. Vi följer spåren av deras arbete och ser hur en kamp som började med rösträtt och lika rättigheter fortsätter i dagens frågor om kropp, normer, representation och makt. Välkommen på en resa genom svensk jämställdhetshistoria – från pionjärer, via professionella förändrare, till de influensers av idag som fortsätter föra kampen framåt. Gabriella Johansson, Helen Andersson och Ulrika Söderström är kollegor och medarbetare på Kalmar läns museum. I arbetet med museets nya utställning Ägd? – normer, ideal och kampen för jämställdhet har de fördjupat sig i dåtidens och nutidens frågor om jämställdhet, genus och de normsystem som formar våra liv. Med utgångspunkt från sina olika kompetenser – från forskning, till pedagogik och utställningsproduktion – tar de oss med på en resa längs en tidslinje som synliggör kvinnors kamp för lika rättigheter och jämställdhet genom historien.
Korsettkriget: modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet
Det sena 1800-talets dräktreformrörelse gick till angrepp mot korsetten – symbolen för “modeslaveri”. Historikern Henric Bagerius berättar om den trettioåriga striden för friare kvinnokroppar, utifrån boken och museiutställningen Korsettkriget. Sverige kring förra sekelskiftet präglades av starka reformrörelser. En av dem var dräktreformrörelsen, som ville befria kvinnor från snörliv, släp och en modediktat som begränsade rörelse och hälsa. Vintern 1885 förklarade en grupp kvinnor i Stockholm “krig” mot korsetten – ett upprop som blev startskottet för tre decennier av debatt, aktivism och konkret förändringsarbete. Historikern Henric Bagerius skildrar hur korsetten blev en symbol laddad med frågor om kropp, moral, klass, politik och medicin. Genom pressdebatt, föreningsliv, föreläsningar och praktiska reformplagg utmanades normer och ideal – och en ny syn på kvinnokroppen växte fram. Föredraget bygger på boken och museiutställningen Korsettkriget och visar hur dåtidens kamp för rörelsefrihet och hälsa också säger något om vår tids diskussioner om kropp, mode och påverkan. Föreläsare: Henric Bagerius, docent och universitetslektor i historia, Örebro universitet
Min kamp mot Anorexia Nervosa
”Efter år av granskande framför olika speglar, ångest och självhat har jag fått nog av att dölja sjukdomen som gömmer sig långt inom mig. Detta är min berättelse om hur jag drabbas av Anorexia Nervosa och min resa genom sjukdomen.” Hilma Årestedt fick diagnosen anorexi när hon gick i åttan. Hon förstod inte varför föräldrarna prompt ville ta henne till ABC-kliniken, Anorexi- och bulimicenter, hon var ju inte sjuk. En dag tröttnade Hilma på att hålla sin sjukdom hemlig och började skriva. 2019 gav hon ut självbiografin Min sanning – Kampen mot Anorexia Nervosa. Under kvällen berättar Hilma om sin resa genom sjukdomen. Hon berättar också om hur hon fick hjälp och om hur hon handskas med sjukdomen i dag. Föreläsare: Hilma Årestedt, författare till boken Min sanning – Kampen mot Anorexia Nervosa
Verankert