Korsettkriget: modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet
Det sena 1800-talets dräktreformrörelse gick till angrepp mot korsetten – symbolen för “modeslaveri”. Historikern Henric Bagerius berättar om den trettioåriga striden för friare kvinnokroppar, utifrån boken och museiutställningen Korsettkriget.
Sverige kring förra sekelskiftet präglades av starka reformrörelser. En av dem var dräktreformrörelsen, som ville befria kvinnor från snörliv, släp och en modediktat som begränsade rörelse och hälsa. Vintern 1885 förklarade en grupp kvinnor i Stockholm “krig” mot korsetten – ett upprop som blev startskottet för tre decennier av debatt, aktivism och konkret förändringsarbete.
Historikern Henric Bagerius skildrar hur korsetten blev en symbol laddad med frågor om kropp, moral, klass, politik och medicin. Genom pressdebatt, föreningsliv, föreläsningar och praktiska reformplagg utmanades normer och ideal – och en ny syn på kvinnokroppen växte fram. Föredraget bygger på boken och museiutställningen Korsettkriget och visar hur dåtidens kamp för rörelsefrihet och hälsa också säger något om vår tids diskussioner om kropp, mode och påverkan.
Föreläsare: Henric Bagerius, docent och universitetslektor i historia, Örebro universitet
Nunnorna vid Systraströmmen
1299 invigdes ett nunnekloster i Kalmar. Det kom sedan att finnas kvar som en del av den medeltida staden under mer än 200 år, men de många konflikterna under unionstiden gjorde att klostret övergavs 1504. Systrarna flyttade från staden och byggnaderna revs efter en tid. Klostrets historia har inte blivit ordentligt beskriven sedan början av 1900-talet trots att det finns ett förhållandevis rikt källmaterial. Men Jörgen A Hedman har nu fördjupat sig i ämnet och hittat spännande fakta om nunnornas liv och vardag. Under kvällen berättar han om Kalmarsystrarnas historia och deras kopplingar till den medeltida svenska och europeiska kulturmiljön. Föreläsare: Med Jörgen A Hedman, fil mag och lärare i historia, religion och filosofi på Stagneliusskolan, Kalmar.
Soft girls, trad wifes och jämställdhetens framtid
Delad föräldraledighet, lika lön för lika arbete och en egen, pensionsgrundande inkomst är saker som vi i dag ser som självklara i ett jämställt samhälle. Men det finns en ny trend i samhället som vi vill titta närmare på och fördjupa resonemanget kring: Soft girls och trad wifes – kvinnor som väljer att stanna hemma och bli försörjda av sin partner. Vi tar ett kliv tillbaka och reflekterar över de historiska milstolpar som format vår väg mot jämställdhet. Med både nyfikenhet och en kritisk blick diskuterar vi varför en del väljer att säga nej till självständighet, egen inkomst och pensionspoäng. Är det lathet? En protest mot orimliga prestationskrav eller något helt annat? Evenemanget är ett samarbete mellan Kalmar läns museum, Länsstyrelsen Kalmar län och Linnéuniversitetet. Föreläsare: Marie Eriksson, historiker och lektor i socialt arbete, Linneuniversitetet och Helen Nilsson, särskilt sakkunnig i jämställdhet, Länsstyrelsen Kalmar län.
Bertha Wellin – högerkvinna och fackpamp från Runsten
Historiker Peter Danielsson med del tre i föreläsningsserien Från armborst till plakat. Denna gång handlar det om öländska Bertha Wellin (1870-1951) som var sjuksköterska, fackligt engagerad och en av de första fem kvinnorna som blev invalda i Sveriges riksdag 1921. Dessutom blev hon den första kvinnliga ledamoten för högern.
Rugstorparn och urbanisering
Ska du flytta till stan? Med skulpturgruppen Mor och dotter av Helge Rugland som utgångspunkt behandlar föredraget urbaniseringens historia och varför det blev som det blev. Föreläsare: Peter Danielsson, historiker och hembygdskonsulent
- 01:10:05
Rugstorparn och åldrandet - 19 Nov 10:00 - 11:10
