När kristendomen kom till Öland
En av de största förändringarna i Sveriges historia var övergången till kristendomen för tusen år sedan. Men hur gick förändringen till? Med Öland som exempel berättar Jörgen A Hedman om kristnandeprocessen som sträckte sig över flera hundra år och som påverkade alla nivåer i det svenska medeltida samhället.
Föreläsare: Jörgen A Hedman, fil mag och lärare i historia, religion och filosofi på Stagneliusskolan i Kalmar
När världen kom till Glasriket
- och när smålänningarna grundade glasbruk i England Svenskt glas har blivit världsberömt genom välkända konstnärer i nära samarbete med skickliga hantverkare. Glasriket känns genuint svenskt, men har under århundraden mottagit impulser utifrån och har ständigt varit en arena för kulturmöten. Utvecklingen av det svenska glaset har nämligen byggt på kunskap från utlandet. Välutbildade glasblåsare, glasslipare och andra specialister har efterfrågats och har ofta kommit från tysktalande länder. För nykomlingar utan tidigare erfarenhet av glasbranschen har det funnits många enkla men dock nödvändiga uppgifter. Särskilt omfattande har invandringen till glasbruken varit under 1900-talet och inte minst under 1960-talet. Även bland svenska glashantverkare har rörligheten varit stor. Främst har de flyttat mellan olika bruk inom Sverige, men många har även arbetat utomlands, bland annat på Dartington Crystal i England. Glasbruket grundades 1967 och utan svenska glasblåsare hade detta aldrig funnits. Produkterna säljs över hela världen och tack vare glasbruket har den lilla staden Torrington dessutom blivit ett populärt turistmål. Föreläsningen belyser invandringen till den svenska glasindustrin med fokus på Kosta och berör även utvandringen från Sverige med Dartington Crystal i England som exempel. Föreläsare: Gunnel Holmér, glashistoriker, fil dr, tidigare glasantikvarie vid Kulturparken Småland i Växjö
Kött och djurhållning på järnålderns Öland
Hur förändrades köttkonsumtion och djurhållning på Öland under järnåldern? Arkeozoologen László Bartosiewicz presenterar nya resultat från projektet ”Kris, konflikt och klimat” med fokus på migrationstid (ca 300–700 e.Kr.), där djurben och isotopanalyser avslöjar förändringar över tid. Nya utgrävningar från flera platser på ön bekräftar den tydliga dominansen av husdjur – särskilt nötkreatur och får – i det arkeologiska materialet. Samtidigt framträder ben från svin och vilda arter i lägre frekvens, men just därför som känsliga indikatorer på förändring i ekonomi, landskapsbruk och diet. Under lång tid var kunskapen i hög grad baserad på monografin från 1979 om de storskaliga utgrävningarna vid Eketorp på södra Öland – ett grundläggande arbete med ett mycket stort fyndmaterial. Dagens arkeozoologiska forskning, i kombination med studier av stabila isotoper, ger nu resultat med högre upplösning från flera fyndplatser. Denna detaljerade bild hjälper oss att bättre förstå den komplexa förändringsprocessen under migrationstiden och hur olika djurarter nyttjades i vardagens ekonomi, kost och försörjningsstrategier. Medverkande: László Bartosiewicz (arkeozoolog/forskare) Moderator: Kalmar läns museum
A.T. Gellerstedt - fyringenjören som målade Öland
Han ritade fyrar, satt i Svenska Akademien och skildrade Öland i snabba, lysande akvareller. Ändå är A.T. Gellerstedt nästan bortglömd idag. Peter Danielsson och Richard Edlund berättar om en mångsidig kulturpersonlighet med stark koppling till Öland. Albert Theodor Gellerstedt (1836–1914) var en ovanlig kombination av ingenjör, konstnär och författare. Han satt i Svenska Akademien på stol nummer 7, arbetade vid rikets Fyr- och lotsinrättning och ritade bland annat fyren vid Kapelludden, som uppfördes 1872 efter hans ritningar. Samtidigt skapade han akvareller som kom att få stor betydelse för bilden av Öland som konstnärligt landskap. Under 1870-talet vistades Gellerstedt ofta på och omkring ön, där han målade med snabbhet, närvaro och en ovanlig känsla för ljus och stämning. I hans bilder möter vi ett Öland som både är konkret och poetiskt, skildrat av någon som målade det han själv såg och upplevde. I detta program berättar Peter Danielsson och Richard Edlund om Gellerstedts liv, gärning och konstnärskap – och om varför en person som en gång spelade en viktig roll i både svenskt kulturliv och öländsk historia idag är nästan bortglömd. Peter Danielsson och Richard Edlund lyfter i denna föreläsning fram A.T. Gellerstedt – en idag relativt okänd men tidigare betydelsefull person i svenskt kulturliv. Med utgångspunkt i hans liv, akvareller och verksamhet på Öland tecknar de ett porträtt av en mångsidig gestalt i skärningspunkten mellan konst, teknik och kulturhistoria.
Sjöfartens spår på Öland
Ölands maritima kulturlandskap formade livet under yngre järnåldern. I kväll visar arkeologen Sven Kalmring hur hamnar, landningsplatser, pålspärrar och ortnamn knyter öns fornborgar till sjöfarten – från båtgravarna i Nabberör och Klinta till nya fynd och tolkningar. Hur såg Ölands kust ut när fornborgarna var i bruk? Inom forskningsprojektet Kris, konflikt och klimat undersöks samhällsförändringar under folkvandringstid och vendeltid med utgångspunkt i Öland. Trots närheten till fastlandet är Öland djupt präglat av sjöfart. Vittnesbörden är många: båtgravarna i Nabberör (vendeltid) och Klinta (vikingatid), liksom stockbåten från Kårehamn (vikingatid/medeltid). Den maritima arkeologen Christer Westerdahls begrepp “maritimt kulturlandskap” omfattar inte bara fartygslämningar, utan alla spår av maritim kultur – på land och på sjö: hamnar, landningsplatser, pålspärrar, vårdkasar och mer. Vid sidan av arkeologiska observationer blir ortnamnsforskningen en nyckel till att rekonstruera det maritima Öland och förstå relationerna mellan kust, vattenleder och fornborgar. I denna föreläsning ger Sven Kalmring (Statens historiska museer) en teoretisk introduktion till maritima kulturlandskap, med Mälarområdet som fallstudie, och presenterar de första resultaten från Öland. Föreläsningen ger nya perspektiv på hur människor rörde sig, handlade och försvarade sig – och hur landningsplatserna band samman borganläggningarna med omvärlden. Medverkande: Dr. Sven Kalmring (SHM), arkeolog/antikvarie yngre järnålder
Så pratade vi på Öland förr
Öland var i äldre tid en viktig knutpunkt för handeln i Östersjöområdet. Kontakterna vattenvägen med det gamla Sveaväldet i norr var frekventa och dialekterna på Öland i sin helhet räknas till sveamålen. Fast den dialektgeografiska situationen på ön är komplex, med stor inverkan även söderifrån, speciellt i väster där förbindelserna med Kalmartrakten varit som tätast. Lovisa Alvtörn, uppvuxen i Törnbotten utanför Algutsrum på Öland, tar oss med på en dialektresa på Öland. Med hjälp av dialektinspelningar från förr, illustreras skillnader mellan dialekterna på olika delar av ön. Föreläsare: Lovisa Alvtörn, dialektpedagog vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala
