När kristendomen kom till Öland
28 feb 2024 12:00 - 28 feb 2024 14:00Repris7439 SEKEn av de största förändringarna i Sveriges historia var övergången till kristendomen för tusen år sedan. Men hur gick förändringen till? Med Öland som exempel berättar Jörgen A Hedman om kristnandeprocessen som sträckte sig över flera hundra år och som påverkade alla nivåer i det svenska medeltida samhället.
Föreläsare: Jörgen A Hedman, fil mag och lärare i historia, religion och filosofi på Stagneliusskolan i Kalmar
När världen kom till Glasriket
- och när smålänningarna grundade glasbruk i England Svenskt glas har blivit världsberömt genom välkända konstnärer i nära samarbete med skickliga hantverkare. Glasriket känns genuint svenskt, men har under århundraden mottagit impulser utifrån och har ständigt varit en arena för kulturmöten. Utvecklingen av det svenska glaset har nämligen byggt på kunskap från utlandet. Välutbildade glasblåsare, glasslipare och andra specialister har efterfrågats och har ofta kommit från tysktalande länder. För nykomlingar utan tidigare erfarenhet av glasbranschen har det funnits många enkla men dock nödvändiga uppgifter. Särskilt omfattande har invandringen till glasbruken varit under 1900-talet och inte minst under 1960-talet. Även bland svenska glashantverkare har rörligheten varit stor. Främst har de flyttat mellan olika bruk inom Sverige, men många har även arbetat utomlands, bland annat på Dartington Crystal i England. Glasbruket grundades 1967 och utan svenska glasblåsare hade detta aldrig funnits. Produkterna säljs över hela världen och tack vare glasbruket har den lilla staden Torrington dessutom blivit ett populärt turistmål. Föreläsningen belyser invandringen till den svenska glasindustrin med fokus på Kosta och berör även utvandringen från Sverige med Dartington Crystal i England som exempel. Föreläsare: Gunnel Holmér, glashistoriker, fil dr, tidigare glasantikvarie vid Kulturparken Småland i Växjö
640
Kött och djurhållning på järnålderns Öland
Hur förändrades köttkonsumtion och djurhållning på Öland under järnåldern? Arkeozoologen László Bartosiewicz presenterar nya resultat från projektet ”Kris, konflikt och klimat” med fokus på migrationstid (ca 300–700 e.Kr.), där djurben och isotopanalyser avslöjar förändringar över tid. miljömässiga och historiska skiften. Nya utgrävningar från flera platser på ön bekräftar den tydliga dominansen av husdjur – särskilt nötkreatur och får – i det arkeologiska materialet. Samtidigt framträder ben från svin och vilda arter i lägre frekvens, men just därför som känsliga indikatorer på förändring i ekonomi, landskapsbruk och diet. Under lång tid var kunskapen i hög grad baserad på monografin från 1979 om de storskaliga utgrävningarna vid Eketorp på södra Öland – ett grundläggande arbete med ett mycket stort fyndmaterial. Dagens arkeozoologiska forskning, i kombination med studier av stabila isotoper, ger nu resultat med högre upplösning från flera fyndplatser. Denna detaljerade bild hjälper oss att bättre förstå den komplexa förändringsprocessen under migrationstiden och hur olika djurarter nyttjades i vardagens ekonomi, kost och försörjningsstrategier. Medverkande: László Bartosiewicz (arkeozoolog/forskare) Moderator: Kalmar läns museum
00
Så pratade vi på Öland förr
Öland var i äldre tid en viktig knutpunkt för handeln i Östersjöområdet. Kontakterna vattenvägen med det gamla Sveaväldet i norr var frekventa och dialekterna på Öland i sin helhet räknas till sveamålen. Fast den dialektgeografiska situationen på ön är komplex, med stor inverkan även söderifrån, speciellt i väster där förbindelserna med Kalmartrakten varit som tätast. Lovisa Alvtörn, uppvuxen i Törnbotten utanför Algutsrum på Öland, tar oss med på en dialektresa på Öland. Med hjälp av dialektinspelningar från förr, illustreras skillnader mellan dialekterna på olika delar av ön. Föreläsare: Lovisa Alvtörn, dialektpedagog vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala
330
Sjöfartens spår på Öland
Ölands maritima kulturlandskap formade livet under yngre järnåldern. I kväll visar arkeologen Sven Kalmring hur hamnar, landningsplatser, pålspärrar och ortnamn knyter öns fornborgar till sjöfarten – från båtgravarna i Nabberör och Klinta till nya fynd och tolkningar. Hur såg Ölands kust ut när fornborgarna var i bruk? Inom forskningsprojektet Kris, konflikt och klimat undersöks samhällsförändringar under folkvandringstid och vendeltid med utgångspunkt i Öland. Trots närheten till fastlandet är Öland djupt präglat av sjöfart. Vittnesbörden är många: båtgravarna i Nabberör (vendeltid) och Klinta (vikingatid), liksom stockbåten från Kårehamn (vikingatid/medeltid). Den maritima arkeologen Christer Westerdahls begrepp “maritimt kulturlandskap” omfattar inte bara fartygslämningar, utan alla spår av maritim kultur – på land och på sjö: hamnar, landningsplatser, pålspärrar, vårdkasar och mer. Vid sidan av arkeologiska observationer blir ortnamnsforskningen en nyckel till att rekonstruera det maritima Öland och förstå relationerna mellan kust, vattenleder och fornborgar. I denna föreläsning ger Sven Kalmring (Statens historiska museer) en teoretisk introduktion till maritima kulturlandskap, med Mälarområdet som fallstudie, och presenterar de första resultaten från Öland. Föreläsningen ger nya perspektiv på hur människor rörde sig, handlade och försvarade sig – och hur landningsplatserna band samman borganläggningarna med omvärlden. Medverkande: Dr. Sven Kalmring (SHM), arkeolog/antikvarie yngre järnålder
00
Berättarkväll: Från brunn till flaska
Lars Larsson har genomfört flera stadsvandringar på temat öl och bryggerier i Kalmartrakten. Under vandringarna har han fått ta del av deltagarnas minnen och berättelser från bryggerier i trakten som fanns då men som nu fallit i glömska. Under programmet återupptäcker vi detta flytande kulturarv och samlas kring berättelser om malt och människor i äldre tiders bryggerier. Lars inleder med en tillbakablick över ölets historia, om seder och folktro, samt berättar om gamla tiders bryggare, mältare och entreprenörer. Föreläsare: Lars Larsson, antikvarie, Kalmar läns museum, med flera bryggeriintresserade.
260
