När kristendomen kom till Öland
28 Feb 2024 12:00 - 28 Feb 2024 14:00Replay7239 SEKEn av de största förändringarna i Sveriges historia var övergången till kristendomen för tusen år sedan. Men hur gick förändringen till? Med Öland som exempel berättar Jörgen A Hedman om kristnandeprocessen som sträckte sig över flera hundra år och som påverkade alla nivåer i det svenska medeltida samhället.
Föreläsare: Jörgen A Hedman, fil mag och lärare i historia, religion och filosofi på Stagneliusskolan i Kalmar

När världen kom till Glasriket
- och när smålänningarna grundade glasbruk i England Svenskt glas har blivit världsberömt genom välkända konstnärer i nära samarbete med skickliga hantverkare. Glasriket känns genuint svenskt, men har under århundraden mottagit impulser utifrån och har ständigt varit en arena för kulturmöten. Utvecklingen av det svenska glaset har nämligen byggt på kunskap från utlandet. Välutbildade glasblåsare, glasslipare och andra specialister har efterfrågats och har ofta kommit från tysktalande länder. För nykomlingar utan tidigare erfarenhet av glasbranschen har det funnits många enkla men dock nödvändiga uppgifter. Särskilt omfattande har invandringen till glasbruken varit under 1900-talet och inte minst under 1960-talet. Även bland svenska glashantverkare har rörligheten varit stor. Främst har de flyttat mellan olika bruk inom Sverige, men många har även arbetat utomlands, bland annat på Dartington Crystal i England. Glasbruket grundades 1967 och utan svenska glasblåsare hade detta aldrig funnits. Produkterna säljs över hela världen och tack vare glasbruket har den lilla staden Torrington dessutom blivit ett populärt turistmål. Föreläsningen belyser invandringen till den svenska glasindustrin med fokus på Kosta och berör även utvandringen från Sverige med Dartington Crystal i England som exempel. Föreläsare: Gunnel Holmér, glashistoriker, fil dr, tidigare glasantikvarie vid Kulturparken Småland i Växjö
18630
Kött och djurhållning på järnålderns Öland
Hur förändrades köttkonsumtion och djurhållning på Öland under järnåldern? Arkeozoologen László Bartosiewicz presenterar nya resultat från projektet ”Kris, konflikt och klimat” med fokus på migrationstid (ca 300–700 e.Kr.), där djurben och isotopanalyser avslöjar förändringar över tid. miljömässiga och historiska skiften. Nya utgrävningar från flera platser på ön bekräftar den tydliga dominansen av husdjur – särskilt nötkreatur och får – i det arkeologiska materialet. Samtidigt framträder ben från svin och vilda arter i lägre frekvens, men just därför som känsliga indikatorer på förändring i ekonomi, landskapsbruk och diet. Under lång tid var kunskapen i hög grad baserad på monografin från 1979 om de storskaliga utgrävningarna vid Eketorp på södra Öland – ett grundläggande arbete med ett mycket stort fyndmaterial. Dagens arkeozoologiska forskning, i kombination med studier av stabila isotoper, ger nu resultat med högre upplösning från flera fyndplatser. Denna detaljerade bild hjälper oss att bättre förstå den komplexa förändringsprocessen under migrationstiden och hur olika djurarter nyttjades i vardagens ekonomi, kost och försörjningsstrategier. Medverkande: László Bartosiewicz (arkeozoolog/forskare) Moderator: Kalmar läns museum
000
Så pratade vi på Öland förr
Öland var i äldre tid en viktig knutpunkt för handeln i Östersjöområdet. Kontakterna vattenvägen med det gamla Sveaväldet i norr var frekventa och dialekterna på Öland i sin helhet räknas till sveamålen. Fast den dialektgeografiska situationen på ön är komplex, med stor inverkan även söderifrån, speciellt i väster där förbindelserna med Kalmartrakten varit som tätast. Lovisa Alvtörn, uppvuxen i Törnbotten utanför Algutsrum på Öland, tar oss med på en dialektresa på Öland. Med hjälp av dialektinspelningar från förr, illustreras skillnader mellan dialekterna på olika delar av ön. Föreläsare: Lovisa Alvtörn, dialektpedagog vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala
35330
Berättarkväll: Från brunn till flaska
Lars Larsson har genomfört flera stadsvandringar på temat öl och bryggerier i Kalmartrakten. Under vandringarna har han fått ta del av deltagarnas minnen och berättelser från bryggerier i trakten som fanns då men som nu fallit i glömska. Under programmet återupptäcker vi detta flytande kulturarv och samlas kring berättelser om malt och människor i äldre tiders bryggerier. Lars inleder med en tillbakablick över ölets historia, om seder och folktro, samt berättar om gamla tiders bryggare, mältare och entreprenörer. Föreläsare: Lars Larsson, antikvarie, Kalmar läns museum, med flera bryggeriintresserade.
0260
Odling och odlingsväxter under Ölands järnålder
Vid mitten av järnåldern var Öland sannolikt ett av Nordens mest tättbefolkade områden. För att försörja befolkningen med mat bedrevs ett intensivt jordbruk. Vid utgrävningar av borgar och gårdar på ön har arkeologerna hittat bevarade fröer från växter som människor odlat och använt. Ibland hittas hela sädesförråd, ibland enstaka fröer från ugnar och härdar. Matti Leino, forskare i arkeobotanik och kulturväxternas historia vid Stockholms universitet, berättar om odling och odlingsväxter på Öland under järnåldern utifrån de fynd som gjorts. Vi får bland annat höra om spannmål, en mystisk lök och ett fruktat ogräs! Föreläsare: Matti Leino, agronom och docent i genetik, Stockholms universitet Foto: Caroline Kivi
6310
har du någon bok att rekommendera om man vill veta mer (bortsett från Ragnhild Boströms inventeringar av kyrkor)
Om man höjer blicken över hela Östersjöområdet, då verkar Öland och östra Sverige varit någorlunda tidiga med att kristnas, i alla fall jämfört med folken på andra sidan Östersjön. Jag tänker i synnerhet på Litauen som verkar ha förblivit hedningar väldigt länge.


