Järnåldersmänniskor in på livet

Ölands kalkrika jordar har bevarat skelett från järnåldern i en detaljrikedom som är extremt ovanlig. Genom kemiska spår i tänder och ben kan forskare läsa ut vad människor åt, var de växte upp och hur deras liv förändrades över tid. Vad berättar dessa människor om kris, klimat och konflikt för 1 500 år sedan?

Visste du att din kropp bär på ett arkiv över ditt liv? I tänderna finns kemiska spår från barndomen – vilka miljöer du växte upp i, vad du åt, om du ammades länge eller kort. I skelettet lagras berättelser om vardag, sjukdom och förändring genom livet. Med hjälp av isotopanalyser kan forskare idag läsa dessa spår.

I projektet ”Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700” undersöks människorna på Öland under en dramatisk period präglad av krig, pandemier och klimatstörningar. Genom att jämföra kvarlevor från Ölands ringborgar med individer från omgivande gravfält går det att se skillnader mellan människor: vad de åt, hur de rörde sig i landskapet och vilka sociala villkor de levde under.

Föreläsningen visar hur även enskilda livsöden träder fram ur materialet. Vem fick mat av bättre kvalitet? Vem kom utifrån? Vem dog ung? Forskningen ger oss en ovanligt nära bild av de människor som levde – och dog – på Öland under mellersta järnåldern.

Föreläsare:
Gunilla Eriksson är docent och universitetslektor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Hon arbetar med isotopanalyser av förhistoriska människors skelett och tänder för att förstå bland annat matkultur, amning, hälsa, rörlighet och ålder över livets gång. Hon har analyserat material från hela Östersjöområdet, med särskilt fokus på järnålderns Öland.