Järnåldersmänniskor in på livet
18. März, 13:00 Uhr - 18. März, 15:00 UhrWiederholung4139 SEKÖlands kalkrika jordar har bevarat skelett från järnåldern i en detaljrikedom som är extremt ovanlig. Genom kemiska spår i tänder och ben kan forskare läsa ut vad människor åt, var de växte upp och hur deras liv förändrades över tid. Vad berättar dessa människor om kris, klimat och konflikt för 1 500 år sedan?
Visste du att din kropp bär på ett arkiv över ditt liv? I tänderna finns kemiska spår från barndomen – vilka miljöer du växte upp i, vad du åt, om du ammades länge eller kort. I skelettet lagras berättelser om vardag, sjukdom och förändring genom livet. Med hjälp av isotopanalyser kan forskare idag läsa dessa spår.
I projektet ”Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700” undersöks människorna på Öland under en dramatisk period präglad av krig, pandemier och klimatstörningar. Genom att jämföra kvarlevor från Ölands ringborgar med individer från omgivande gravfält går det att se skillnader mellan människor: vad de åt, hur de rörde sig i landskapet och vilka sociala villkor de levde under.
Föreläsningen visar hur även enskilda livsöden träder fram ur materialet. Vem fick mat av bättre kvalitet? Vem kom utifrån? Vem dog ung? Forskningen ger oss en ovanligt nära bild av de människor som levde – och dog – på Öland under mellersta järnåldern.
Föreläsare:
Gunilla Eriksson är docent och universitetslektor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Hon arbetar med isotopanalyser av förhistoriska människors skelett och tänder för att förstå bland annat matkultur, amning, hälsa, rörlighet och ålder över livets gång. Hon har analyserat material från hela Östersjöområdet, med särskilt fokus på järnålderns Öland.

Livet i gårdar och byar på Öland under järnåldern
När vi talar om Öland under folkvandringstid, fokuserar vi gärna på fornborgarna; dessa multifunktionella samlingsplatser för ting, religionsutövning, fester och försvar. Men i den här föreläsningen kommer det i stället att handla om ölänningarna och deras tillvaro i gårdar och byar – där de ju levde största delen av tiden. Visste du att Öland har de bäst bevarade järnåldersbyarna i hela Europa och att ön även har de flest bevarade och mest synliga husen sett till ytan med europeiska mått mätt? Vår ciceron är ölänningen Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi, som vet mer om de öländska järnåldersbyarna än de flesta. Platser som med största säkerhet kommer att belysas i föreläsningen: Rosendals järnåldersby och Skäftekärr. Föreläsare: Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi, Uppsala universitet
101300
Sjöfartens spår på Öland
Ölands maritima kulturlandskap formade livet under yngre järnåldern. I kväll visar arkeologen Sven Kalmring hur hamnar, landningsplatser, pålspärrar och ortnamn knyter öns fornborgar till sjöfarten – från båtgravarna i Nabberör och Klinta till nya fynd och tolkningar. Hur såg Ölands kust ut när fornborgarna var i bruk? Inom forskningsprojektet Kris, konflikt och klimat undersöks samhällsförändringar under folkvandringstid och vendeltid med utgångspunkt i Öland. Trots närheten till fastlandet är Öland djupt präglat av sjöfart. Vittnesbörden är många: båtgravarna i Nabberör (vendeltid) och Klinta (vikingatid), liksom stockbåten från Kårehamn (vikingatid/medeltid). Den maritima arkeologen Christer Westerdahls begrepp “maritimt kulturlandskap” omfattar inte bara fartygslämningar, utan alla spår av maritim kultur – på land och på sjö: hamnar, landningsplatser, pålspärrar, vårdkasar och mer. Vid sidan av arkeologiska observationer blir ortnamnsforskningen en nyckel till att rekonstruera det maritima Öland och förstå relationerna mellan kust, vattenleder och fornborgar. I denna föreläsning ger Sven Kalmring (Statens historiska museer) en teoretisk introduktion till maritima kulturlandskap, med Mälarområdet som fallstudie, och presenterar de första resultaten från Öland. Föreläsningen ger nya perspektiv på hur människor rörde sig, handlade och försvarade sig – och hur landningsplatserna band samman borganläggningarna med omvärlden. Medverkande: Dr. Sven Kalmring (SHM), arkeolog/antikvarie yngre järnålder
6440
Odling och odlingsväxter under Ölands järnålder
Vid mitten av järnåldern var Öland sannolikt ett av Nordens mest tättbefolkade områden. För att försörja befolkningen med mat bedrevs ett intensivt jordbruk. Vid utgrävningar av borgar och gårdar på ön har arkeologerna hittat bevarade fröer från växter som människor odlat och använt. Ibland hittas hela sädesförråd, ibland enstaka fröer från ugnar och härdar. Matti Leino, forskare i arkeobotanik och kulturväxternas historia vid Stockholms universitet, berättar om odling och odlingsväxter på Öland under järnåldern utifrån de fynd som gjorts. Vi får bland annat höra om spannmål, en mystisk lök och ett fruktat ogräs! Föreläsare: Matti Leino, agronom och docent i genetik, Stockholms universitet Foto: Caroline Kivi
6600
Ölands fornborgar ur ett europeiskt perspektiv
Ölands fornborgar är unika i sitt slag, men fornborgar finns och har funnits i hela Europa. Under kvällen tar Jan-Henrik Fallgren med oss på en resa genom fornborgarnas värld med en internationell utblick. Vilka likheter och skillnader finns det mellan fornborgar på Öland, Skandinavien och i övriga Europa? Vad kan vi lära oss från skriftliga antika källor och skrivna källor på kontinenten och på de brittiska öarna från folkvandringstid och vendeltid om fornborgar? Och vad hittar man i Europas fornborgar och varför ligger de där de ligger? Föreläsare: Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi vid Uppsala universitet och forskare på Kalmar läns museum
211560
Borgarnas ö: årets utgrävningar
Vad har årets arkeologiska undersökningar av Ölands fornborgar avslöjat? Ludvig Papmehl-Dufay berättar om nya spår, metoder och upptäckter från årets grävningar – med Vedby borg och Trindborgen/Löts borg som aktuella nedslag. Forskningsprojektet om Ölands fornborgar fortsätter, och under året genomförs nya arkeologiska undersökningar på Öland. Vårens grävning sker i Vedby borg på norra Öland, medan höstens undersökning planeras till Trindborgen, även kallad Löts borg, på östra Öland. Vedby borg ligger i Högby socken, på en låg ås mellan de tidigare våtmarkerna Vedbyträsk och Vedborme träsk. Läget i landskapet är intressant, eftersom borgen historiskt sett främst har kunnat nås från norr och söder. Inför undersökningen har platsen kartlagts med moderna metoder som laserscanning med drönare, georadar och geokemisk kartering. Resultaten har legat till grund för var arkeologerna har valt att gräva. Trindborgen, eller Löts borg, ligger cirka 500 meter öster om Löts kyrka. Borgen är närmast kretsrund och har en kraftigt raserad ringmur av gråsten med inslag av kalksten. Inne i borgen finns spår av tidigare odling, och vid en mindre undersökning 1989–1990 hittades bland annat djurben, skelettdelar av människa och ett mindre bronsbeslag. Höstens grävning blir därför ett viktigt tillfälle att fördjupa kunskapen om platsen och sätta den i relation till övriga öländska fornborgar. I föreläsningen berättar Ludvig Papmehl-Dufay, docent i arkeologi vid Linnéuniversitetet, om årets undersökningar och sätter resultaten i ett större sammanhang. Med ord och bilder får vi följa hur nya metoder, fynd och iakttagelser kan bidra till en djupare förståelse av Ölands fornborgar och järnålderns samhälle. Föreläsningen fördjupar upplevelsen av utställningsserien Borgarnas ö och arrangeras i samarbete med Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och forskningsprojektet Kris, konflikt och klimat. Ludvig Papmehl-Dufay är docent i arkeologi vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom undersökningarna av Ölands fornborgar inom projektet Kris, konflikt och klimat. I föreläsningen berättar han om årets grävningar, om metoderna som används och om vad resultaten kan bidra med till förståelsen av Ölands fornborgar och deras roll i järnålderns samhälle.
000
Frågan är alltså om det går att jämföra födan på Öland med andra delar av Skandinavien, exempelvis Bornholm
En del av de andra föreläsarna har nämnt jämförelser med tex Gotland, svenska fastlandet mm och det har nämnts några föremålsjämförelser med Danmark ospecifik, men finns det några jämförelser med Bornholm som ju har ett liknande läge mellan Skandinavien och övriga Europa som Öland har
Min fråga hör egentligen inte till den här föreläsningen utan kanske till hela projektet och mer till några av de andra, men har inte hunnit se någon annan föreläsning digitalt.

