Ölands fornborgar ur ett europeiskt perspektiv
Ölands fornborgar är unika i sitt slag, men fornborgar finns och har funnits i hela Europa. Under kvällen tar Jan-Henrik Fallgren med oss på en resa genom fornborgarnas värld med en internationell utblick. Vilka likheter och skillnader finns det mellan fornborgar på Öland, Skandinavien och i övriga Europa? Vad kan vi lära oss från skriftliga antika källor och skrivna källor på kontinenten och på de brittiska öarna från folkvandringstid och vendeltid om fornborgar? Och vad hittar man i Europas fornborgar och varför ligger de där de ligger?
Föreläsare: Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi vid Uppsala universitet och forskare på Kalmar läns museum
Borgarnas ö: årets utgrävningar
Vad har årets arkeologiska undersökningar av Ölands fornborgar avslöjat? Ludvig Papmehl-Dufay berättar om nya spår, metoder och upptäckter från årets grävningar – med Vedby borg och Trindborgen/Löts borg som aktuella nedslag. Forskningsprojektet om Ölands fornborgar fortsätter, och under året genomförs nya arkeologiska undersökningar på Öland. Vårens grävning sker i Vedby borg på norra Öland, medan höstens undersökning planeras till Trindborgen, även kallad Löts borg, på östra Öland. Vedby borg ligger i Högby socken, på en låg ås mellan de tidigare våtmarkerna Vedbyträsk och Vedborme träsk. Läget i landskapet är intressant, eftersom borgen historiskt sett främst har kunnat nås från norr och söder. Inför undersökningen har platsen kartlagts med moderna metoder som laserscanning med drönare, georadar och geokemisk kartering. Resultaten har legat till grund för var arkeologerna har valt att gräva. Trindborgen, eller Löts borg, ligger cirka 500 meter öster om Löts kyrka. Borgen är närmast kretsrund och har en kraftigt raserad ringmur av gråsten med inslag av kalksten. Inne i borgen finns spår av tidigare odling, och vid en mindre undersökning 1989–1990 hittades bland annat djurben, skelettdelar av människa och ett mindre bronsbeslag. Höstens grävning blir därför ett viktigt tillfälle att fördjupa kunskapen om platsen och sätta den i relation till övriga öländska fornborgar. I föreläsningen berättar Ludvig Papmehl-Dufay, docent i arkeologi vid Linnéuniversitetet, om årets undersökningar och sätter resultaten i ett större sammanhang. Med ord och bilder får vi följa hur nya metoder, fynd och iakttagelser kan bidra till en djupare förståelse av Ölands fornborgar och järnålderns samhälle. Föreläsningen fördjupar upplevelsen av utställningsserien Borgarnas ö och arrangeras i samarbete med Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och forskningsprojektet Kris, konflikt och klimat. Ludvig Papmehl-Dufay är docent i arkeologi vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom undersökningarna av Ölands fornborgar inom projektet Kris, konflikt och klimat. I föreläsningen berättar han om årets grävningar, om metoderna som används och om vad resultaten kan bidra med till förståelsen av Ölands fornborgar och deras roll i järnålderns samhälle.
Odling och odlingsväxter under Ölands järnålder
Vid mitten av järnåldern var Öland sannolikt ett av Nordens mest tättbefolkade områden. För att försörja befolkningen med mat bedrevs ett intensivt jordbruk. Vid utgrävningar av borgar och gårdar på ön har arkeologerna hittat bevarade fröer från växter som människor odlat och använt. Ibland hittas hela sädesförråd, ibland enstaka fröer från ugnar och härdar. Matti Leino, forskare i arkeobotanik och kulturväxternas historia vid Stockholms universitet, berättar om odling och odlingsväxter på Öland under järnåldern utifrån de fynd som gjorts. Vi får bland annat höra om spannmål, en mystisk lök och ett fruktat ogräs! Föreläsare: Matti Leino, agronom och docent i genetik, Stockholms universitet Foto: Caroline Kivi
Så återupptäcktes Sörby borg – Ölands största fornborg
Man visste att den hade funnits, men inte var den hade legat. 2021 upptäckte arkeologen Jan-Henrik Fallgren Sörby borg: Ölands största fornborg som hade nämnts i en avhandling från tidigt 1700-tal men som därefter hade varit bortglömd i mer än 300 år. Under kvällen berättar Jan-Henrik Fallgren om hur han lyckades lokalisera Sörby borg till Kvinnö, en landtunga vid Skedemosse. Under järnåldern fanns här en mosse där man offrade till gudarna, numera är det en utdikad sjö. Så här beskriver han upptäckten med egna ord: ”När jag kom fram såg jag att här fanns resterna av en större ringmur som hade avgränsat den västligaste delen av ön. Jag kunde konstatera att den faktiskt såg ut som en förstörd fornborg av öländskt snitt. Men jag tyckte det hela var för märkligt och tänkte inte mera på det just då, utan for tillbaka hem till Aberdeen igen. … Men flera månader senare vaknade jag en kväll och mindes vissa speciella ägoförhållanden kring Skedemosse och Kvinnö. Jag mindes att det fanns ett samband med byn Sörby och Kvinnö och just då kopplade jag ihop det som jag sett där med uppgiften från 1704 om en fornborg i området som kallades för Sörbyborg. En borg som dittills aldrig hade kunnat identifieras.” Föreläsare: Jan-Henrik Fallgren, arkeolog, årets Ölänning 2022
Livet i gårdar och byar på Öland under järnåldern
När vi talar om Öland under folkvandringstid, fokuserar vi gärna på fornborgarna; dessa multifunktionella samlingsplatser för ting, religionsutövning, fester och försvar. Men i den här föreläsningen kommer det i stället att handla om ölänningarna och deras tillvaro i gårdar och byar – där de ju levde största delen av tiden. Visste du att Öland har de bäst bevarade järnåldersbyarna i hela Europa och att ön även har de flest bevarade och mest synliga husen sett till ytan med europeiska mått mätt? Vår ciceron är ölänningen Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi, som vet mer om de öländska järnåldersbyarna än de flesta. Platser som med största säkerhet kommer att belysas i föreläsningen: Rosendals järnåldersby och Skäftekärr. Föreläsare: Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi, Uppsala universitet
DNA-forskning ger ny bild av Ölands historia
Mänskliga skelettdelar från Sandby borg och regalskeppet Kronan ger viktiga pusselbitar när forskare undersöker hur människor har flyttat till och från våra trakter förr. Kalmarbördige Anders Götherström berättar om de nya kunskaper som forskningen hittills har lett fram till och vad man vill undersöka vidare. Vilka använde Sandby borg – människor från regionen eller tillresta personer med idéer och traditioner från andra områden? Var de släkt med varandra? Fanns det bara män ombord på Kronan? Och varifrån kom regalskeppets besättning – enbart från det dåtida Sverige eller från områden utanför riket? Vad kan genetiken berätta om Kronans besättning? Föreläsare: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi, Centrum för Paleogenetik vid Stockholms universitet
