Skuggorna som bygger Sverige
I dag känner vi väl till det synliga arbetslivet inom vår välkända svenska modell, men i den här föreläsningen lyfter vi fram den osynliga delen, som är bra mycket större än de flesta tror. Människor från länder utanför EU lockas hit och hamnar som gisslan hos entreprenörer som ser dem som handelsvaror. Staten, kommuner och regioner luras på miljarder varje år av företagare som utnyttjar dessa arbetare.
Journalisten Elinor Torp låter oss möta männen som bygger och renoverar våra hus och kvinnorna som städar våra hem och skolor – bland dem Chilo, som moppade och dammsög i Magdalena Anderssons hus i Nacka. Elinor berättar också om sin senaste bok ”Flickan i korridoren”, där hon granskar Sveriges största arbetsplats – skolan.
En föreläsning om ett angeläget ämne om välfärdssamhällets skuggsidor.
Föreläsningen arrangeras i samarbete med ABF Kalmar.
Föreläsare:
Elinor Torp, författare, journalist och föreläsare
Elinor Torp, född 1977, är född och uppvuxen i Kalmar och bor nu i Stockholm. Hennes nisch är det sociala reportaget och granskningar av arbetslivet. Elinor Torp har fått en rad priser och utmärkelser för sitt arbete, bland annat Wendelapriset för boken ”Rent åt helvete” 2024, Stig Dagerman-priset 2024, nominerad till Stora Journalistpriset Årets röst 2023, vinnare av Guldspaden 2021 för sin granskning av Samhall, Årets journalist 2021 och vinnare av Pennskaftpriset 2021.
Med kulturarvet som resurs för hållbar stadsutveckling
Vad har kvarteret Caroli i Malmö, kvarteret Valnötsträdet i Kalmar och flytten av Kiruna gemensamt? Alla är de exempel på stadsomvandlingsprocesser där kulturarv och kulturvärden använts som resurs för att främja socialt hållbar stadsutveckling och goda livsmiljöer för framtiden. Men vilka effekter får egentligen olika sätt att hantera kulturarv och kulturvärden i stadsutvecklingsprocesser? Bidrar det verkligen till att främja de positiva mål och framtider som politiker, beslutsfattare och experter säger sig arbeta för? I en ny avhandling har Ulrika Söderström, arkeolog vid Kalmar läns museum och nydisputerad vid Linnéuniversitetet, undersökt just detta. Med utgångspunkt från de tre exemplen berättar hon om sin forskning och hur kulturarv på bättre sätt kan användas som resurs i skapandet av socialt hållbara livsmiljöer för framtiden. Föreläsare: Ulrika Söderström, fil dr i arkeologi, Kalmar läns museum
Ekonomisk jämställdhet – varför då?
Hur påverkar normer, familjeliv och vardagsval vår ekonomi – både här och nu och senare i livet? Clara Henry möter Kalmar läns museum, LF Kalmar och Länsstyrelsen i Kalmar län i ett panelsamtal om ekonomisk jämställdhet, makt och möjligheten att göra mer medvetna val. Varför är ekonomisk jämställdhet en viktig samhällsfråga – och vad har den med normer, relationer och vardagsliv att göra? Den här kvällen tar vi avstamp i utställningen Ägd? och i LF Kalmars arbete med jämställd ekonomi. I Sverige har kampen för jämställdhet pågått sedan 1850-talet. Mycket har förändrats, men normer och ideal påverkar fortfarande vår syn på genus, könsroller, familjeliv och ekonomi. Frågor om föräldraledighet, vab, deltidsarbete, sparande och pension kan låta praktiska – men de handlar också om makt, frihet och framtida livsvillkor. Kvällen inleds av Kalmar läns museum och LF Kalmar med en överblick över varför jämställdhet är en viktig samhällsfråga. Med fakta, konkreta exempel och glimten i ögat tittar vi på hur ojämställdhet kan börja tidigt i livet och följa med ända fram till pensionen. I LF Kalmars underlag lyfts bland annat hur vab, deltidsarbete och föräldraledighet påverkar framtida inkomst, sparande och pension, samt hur omedvetna val kan få långsiktiga konsekvenser. Därefter följer ett panelsamtal med Clara Henry, Kalmar läns museum, LF Kalmar och Länsstyrelsen i Kalmar län. Tillsammans samtalar vi om hur normer påverkar oss, varför jämställdhet ibland känns svårt att prata om och hur vi kan gå från omedvetna val till mer medvetna val – utan pekpinnar. Programmet knyter an till workshopen och utställningen Ägd? – om normer, ideal och kampen för jämställdhet. Precis som i workshopen och utställningen blandar vi historia med nutid, humor med allvar och ställer frågan: varför kan vi inte bara få vara oss själva? Om Clara Henry Clara Henry är komiker, författare, skådespelare och programledare i radio och tv. Hon slog igenom som bloggare och videobloggare och blev under 2010-talet en av Nordens största profiler på Youtube. Hon har bland annat varit programledare för Melodifestivalen, medverkat i flera tv-produktioner och skrivit boken Ja jag har mens, hurså? Med humor, skärpa och stor igenkänning har Clara Henry ofta rört sig i frågor som handlar om normer, kropp, identitet och samtid. I detta panelsamtal medverkar hon i ett samtal om ekonomisk jämställdhet, normer och varför frågan angår oss alla. Medverkande • Clara Henry, komiker, författare, skådespelare och programledare • Kalmar läns museum • LF Kalmar • Länsstyrelsen i Kalmar län
Det ideala hemmet förr och nu
Per Albin byggde folkhemmet och Ikea möblerade det, sägs det. Maria Perers har forskat på den svenska bostadspolitiken mellan 1950 och 1970 då staten, KF, Ikea och inredningstidningen Allt i hemmet samverkade för att skapa ljusa, hygieniska och goda bostäder åt alla. Under kvällen tar Maria Perers med oss på resan från Lort-Sverige där människor levde med råttor, löss och TBC till det rena och välordnade folkhemmet, befolkat av förnuftiga, skötsamma konsumenter. Hennes berättelse illustreras med tidstypiska bilder och fotografier. En kväll för dig som minns eller för dig som vill veta hur dina föräldrar eller mormor och farfar bodde! Och naturligtvis en kväll för den designintresserade! Maria Perers disputerade 2020 i designhistoria på avhandlingen "Inside the Ideal Home: The Changing Values of Apartment Living and the Promotion of Consumption in Sweden, 1950-1970” vid Bard Graduate Center i New York. Hon är antikvarie vid Dalarnas museum och undervisar en del efter att ha arbetat som intendent vid Nationalmuseum, Nordiska museet och Skoklosters slott. Hennes avhandling har uppmärksammats bland annat i SVT:s Go’ kväll, Dagens Nyheter och Sveriges Radio. Föreläsare: Maria Perers, fil dr i designhistoria
Förintelsens minnesdag: När började vi vänja oss vid tystnaden?
I samband med Förintelsens minnesdag visades En resa genom Förintelsen – Min farfars berättelse. Efteråt samtalade Liv Weisberg, landshövding Allan Widman, kommunalråd Dzenita Abaza och Andreas Juhl (Kalmar läns museum) om hot, yttrandefrihet och civilkurage – och om varför demokrati aldrig kan tas för given. I samband med Förintelsens minnesdag genomförde Kalmar läns museum en filmvisning och ett efterföljande samtal om minne, ansvar och demokrati i praktiken. Dokumentärfilmaren Liv Weisberg visade En resa genom Förintelsen – Min farfars berättelse, där hon tillsammans med sin farfar återvänder till platser som bär på ofattbara erfarenheter från andra världskriget. Samtalet tog avstamp i en obekväm men nödvändig fråga: vad händer med ett samhälle när hot gör att människor tystnar – och när berättelser som dessa inte längre kan berättas fritt? När vittnesmål ifrågasätts eller tystas är det inte bara individen som drabbas. Då skadas demokratin. Här blev också en sak tydlig: Demokrati är inget vi kan ta för givet – det ser vi tyvärr tydligt i vår omvärld. Därför måste vi stå upp för demokratin i vardagen, varje dag. För om vi inte gör det, då kan vi stå där en dag och undra: när började vi vänja oss vid tystnaden? Medverkade gjorde Liv Weisberg (Forum för levande historia), landshövding Allan Widman, kommunalråd Dzenita Abaza samt Andreas Juhl från Kalmar läns museum. Samtalet kretsade kring mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och hur myndigheter, museer, skola och civilsamhälle kan samverka för att stärka civilkurage och demokratisk motståndskraft. Museer har ett tydligt bildningsuppdrag och ett högt förtroende i samhället. I samtalet lyftes också hur demokratisk bildning kan göras konkret – i skolor, föreningar och i vardagen. Avslutningsvis återkom den enkla men avgörande frågan: Vad kan jag göra – och vad kan vi göra tillsammans – för att hålla demokratin levande?
Kåre Eriksson – en pantsamlande vardagshjälte
Evenemang under Internationella kvinnodagsveckan I sex år har Kåre Eriksson cyklat runt i Kalmar i ur och skur och samlat pantburkar. Panten har han sedan skänkt till Kvinnojouren & Ungdomsjouren Kalmar och Kalmar Stadsmission. Nu är summan uppe i en halv miljon kronor som har gjort skillnad för utsatta kvinnor och deras barn. Under den här lunchförläsningen berättar Kåre om sitt engagemang och sin drivkraft. Representanter för Kvinnojouren och Stadsmissionen berättar om hur pengarna under åren har hjälpt och vad ett presentkort kan göra för de mest utsatta och svaga. I grunden är utsattheten en jämställdhetsfråga. Detta är ett samarrangemang mellan Kvinnojouren & Ungdomsjouren Kalmar och Kalmar läns museum. Kostnadsfritt. Drop in. Datum och tid: Måndag 3 mars kl. 12 Plats: Kalmar läns museum, Kronansalen Efter föreläsningen är du välkommen att äta lunch i Restaurang & Kafé Ångkvarnen på länsmuseet till självkostnadspris.
