Nunnorna vid Systraströmmen
1299 invigdes ett nunnekloster i Kalmar. Det kom sedan att finnas kvar som en del av den medeltida staden under mer än 200 år, men de många konflikterna under unionstiden gjorde att klostret övergavs 1504.
Systrarna flyttade från staden och byggnaderna revs efter en tid. Klostrets historia har inte blivit ordentligt beskriven sedan början av 1900-talet trots att det finns ett förhållandevis rikt källmaterial. Men Jörgen A Hedman har nu fördjupat sig i ämnet och hittat spännande fakta om nunnornas liv och vardag. Under kvällen berättar han om Kalmarsystrarnas historia och deras kopplingar till den medeltida svenska och europeiska kulturmiljön.
Föreläsare: Med Jörgen A Hedman, fil mag och lärare i historia, religion och filosofi på Stagneliusskolan, Kalmar.
Korsettkriget: modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet
Det sena 1800-talets dräktreformrörelse gick till angrepp mot korsetten – symbolen för “modeslaveri”. Historikern Henric Bagerius berättar om den trettioåriga striden för friare kvinnokroppar, utifrån boken och museiutställningen Korsettkriget. Sverige kring förra sekelskiftet präglades av starka reformrörelser. En av dem var dräktreformrörelsen, som ville befria kvinnor från snörliv, släp och en modediktat som begränsade rörelse och hälsa. Vintern 1885 förklarade en grupp kvinnor i Stockholm “krig” mot korsetten – ett upprop som blev startskottet för tre decennier av debatt, aktivism och konkret förändringsarbete. Historikern Henric Bagerius skildrar hur korsetten blev en symbol laddad med frågor om kropp, moral, klass, politik och medicin. Genom pressdebatt, föreningsliv, föreläsningar och praktiska reformplagg utmanades normer och ideal – och en ny syn på kvinnokroppen växte fram. Föredraget bygger på boken och museiutställningen Korsettkriget och visar hur dåtidens kamp för rörelsefrihet och hälsa också säger något om vår tids diskussioner om kropp, mode och påverkan. Föreläsare: Henric Bagerius, docent och universitetslektor i historia, Örebro universitet
Bertha Wellin – högerkvinna och fackpamp från Runsten
Historiker Peter Danielsson med del tre i föreläsningsserien Från armborst till plakat. Denna gång handlar det om öländska Bertha Wellin (1870-1951) som var sjuksköterska, fackligt engagerad och en av de första fem kvinnorna som blev invalda i Sveriges riksdag 1921. Dessutom blev hon den första kvinnliga ledamoten för högern.
Munkarna vid kyrkogården
År 1243 grundades ett munkkloster i Kalmar som bedrev verksamhet fram till 1530-talet. Klostret växte kontinuerligt och hade en stor betydelse för stadens utveckling och dess invånare, liksom för människorna i övriga Kalmar län. Men vilka var dessa munkar? Var kom de ifrån? Hur levde de? Var låg klostret? Varför försvann det? Klostrets historia har under lång tid varit gömd och glömd. Munkklostret var en viktig del av den medeltida staden, med kontakter långt utanför Kalmar – i övriga Sverige, Norden och Europa. Efter att ha grävt djupt i arkiven kan Jörgen Hedman nu dela med sig av klostrets spännande historia. Föreläsare: Jörgen A Hedman, fil mag och lärare i historia, religion och filosofi på Stagneliusskolan i Kalmar
Ljus på kvinnor
Fyra banbrytande kvinnor från poddserien "Ljus på kvinnor" porträtteras här live av länsmuseets skickliga berätterskor. Under kvällen berättas om Kata Dalström, överklassdamen som blev övertygad socialist och efterfrågad agitator, Ellen Key, pedagogisk pionjär från Västervik, sjuksköterskepionjären Emmy Rappe från Strömsrum och Sara-Margareta Netz, även kallad Skogs-Sara, som rymde från fattighus och rotegång i jakt på ett bättre liv. Poddserien "Ljus på kvinnor" samt programmet ovan är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Kalmar län och Kalmar läns museum. Föreläsare: Helen Andersson, Gabriella Johansson och Maria Kanje, Kalmar läns museum samt Helen Nilsson, Länsstyrelsen Kalmar län
Från Kata till Clara
- Jämställdhetens kvinnliga pionjärer genom historien Kvinnors kamp för jämställdhet har format Sverige i över ett sekel. I den här föreläsningen får du följa utvecklingen från de tidiga rösträttskämparna till dagens opinionsbildare på färden mot ett mer jämlikt och jämställt samhälle. I över hundra år har kvinnor i Sverige kämpat för rätten att höras, synas och påverka. Från Kata Dahlströms glödande agitation i arbetarrörelsens barndom, via 1960- och 70-talens statliga influensers – aktiveringsinspektörer, hemkonsulenter och jämställdhetsexperter – till dagens engagerade röster som Clara Henry, har kampen fått nya uttryck i varje generation. Den här föreläsningen gör nedslag längs denna tidslinje och visar hur kvinnor har drivit förändring genom politik, pedagogik, folkbildning, aktivism och sociala medier. Vi följer spåren av deras arbete och ser hur en kamp som började med rösträtt och lika rättigheter fortsätter i dagens frågor om kropp, normer, representation och makt. Välkommen på en resa genom svensk jämställdhetshistoria – från pionjärer, via professionella förändrare, till de influensers av idag som fortsätter föra kampen framåt. Gabriella Johansson, Helen Andersson och Ulrika Söderström är kollegor och medarbetare på Kalmar läns museum. I arbetet med museets nya utställning Ägd? – normer, ideal och kampen för jämställdhet har de fördjupat sig i dåtidens och nutidens frågor om jämställdhet, genus och de normsystem som formar våra liv. Med utgångspunkt från sina olika kompetenser – från forskning, till pedagogik och utställningsproduktion – tar de oss med på en resa längs en tidslinje som synliggör kvinnors kamp för lika rättigheter och jämställdhet genom historien.
