När E22 möter det äldsta Blekinge
Gravar, boplatser och kulthus mellan Ronneby och Karlskrona
Inför utbyggnaden av E22 mellan Ronneby och Karlskrona har arkeologerna undersökt ett landskap fullt av spår från det äldsta Blekinge. Följ med bakom kulisserna i ett stort arkeologiskt projekt.
När en ny motorväg ska byggas öppnas ibland också dörrar långt bakåt i tiden. Inför utbyggnaden av E22 mellan Ronneby och Karlskrona genomfördes sommaren 2025 en omfattande arkeologisk förundersökning i ett område rikt på fornlämningar.
Resultaten visar att landskapet rymmer spår av människor från flera tidsperioder. Här finns boplatser från stenålder och bronsålder, lämningar efter långhus från järnålder och ett kulthus från bronsåldern. Särskilt slående är de många stenbyggda gravar från bronsåldern som ligger inom det kommande vägområdet.
Under kvällen berättar projektledaren Johan Åstrand om arbetet, fynden och vad förundersökningen redan har visat. Han ger också en försmak av vad de kommande årens arkeologiska undersökningar kan komma att avslöja om Blekinges äldsta historia.
En föreläsning om arkeologi i mötet mellan dåtid och framtid – där en ny vägsträckning leder rakt in i berättelserna om landskapets äldsta invånare.
Föreläsarpresentation
Johan Åstrand är arkeolog och projektledare för undersökningarna inför utbyggnaden av E22 mellan Ronneby och Karlskrona. Under föreläsningen presenterar han resultaten från förundersökningen och berättar om de spår av gravar, boplatser, långhus och kulthus som hittats i det kommande vägområdet.
Torpens tysta liv – när skönlitteratur möter arkeologi
Under mitten av 1800-talet fanns omkring 100 000 torp i Sverige. Det betyder att otaliga liv levdes i det tysta ute på landsbygden – liv som sällan fick plats i de stora berättelserna. I kväll lyfter vi fram människorna som bodde på torpen, vad arkeologin kan avslöja om deras vardag – och vad som sker när skönlitteratur och vetenskap möts. Vi utgår från torpens fysiska spår – jordkällare, husgrunder, odlingsrösen och vardagsföremål – och låter dem möta skönlitteraturens gestaltning. Hur kan prosans berättarröster fördjupa arkeologins tolkningar av arbete och försörjning, migration och säsong, könsroller och omsorg? I ett modererat samtal delar panelen konkreta exempel från projekt om torpararkeologi i Kalmar län och diskuterar metod: vad berättar materialet, vad tiger det om – och hur kan litterär form göra de tysta rösterna hörbara? Medverkande: Anna-Karin Karlsson (författare till Alla dagar nära, arkeolog KLM) & Tove Traneskog (arkeolog KLM) Moderator: Ulrika Söderström (arkeolog, forskningssamordnare & utställningsproducent, KLM)
Att göra det osynliga synligt
Digitalt kulturarv för den nyfikne med arkeologen Fredrik Gunnarsson. Med digitala hjälpmedel kan vi på olika sätt synliggöra dåtiden. Genom att rekonstruera det osynliga i 3D-modeller, skapa interaktiva kartberättelser eller omslutande upplevelser i virtual reality får besökaren möjlighet att komma närmare kulturarvet. I detta föredrag visar arkeologen och forskaren Fredrik Gunnarsson exempel på hur Kalmar läns museum jobbar med digital utveckling och reflekterar kring dess möjligheter att skapa sammanhang i nutiden.
När kristendomen kom till Öland
En av de största förändringarna i Sveriges historia var övergången till kristendomen för tusen år sedan. Men hur gick förändringen till? Med Öland som exempel berättar Jörgen A Hedman om kristnandeprocessen som sträckte sig över flera hundra år och som påverkade alla nivåer i det svenska medeltida samhället. Föreläsare: Jörgen A Hedman, fil mag och lärare i historia, religion och filosofi på Stagneliusskolan i Kalmar
Bland öländska völvor och valkyrior
Flera små figuriner från järnåldern har hittats runtom på Öland. De föreställer prästinnor, eller valkyrior, med dryckesbägare i handen. Enligt myten var det valkyriorna som mötte de fallna krigarna på slagfälten och förde dem till Valhall. Helena Victor berättar om den rituella roll som prästinnorna hade och om de dryckesceremonier som förekom på Öland under järnåldern. Föreläsare: Helena Victor, fil dr i arkeologi
Det sitter i väggarna – Dolda spår i gamla hus
Tre byggnadsantikvarier på Kalmar läns museum visar hur tre länsbyggnader har renoverats med byggnadsantikvarisk hjälp. Hör om husens historia, fynden bakom moderna ytskikt och se hur slutresultatet blev – kanske väcker kvällen frågor om vad som döljer sig i just ditt hus? Vad händer när vi skrapar på ytan i äldre hus? Under denna kväll presenterar tre av Kalmar läns museums byggnadsantikvarier tre byggnader i länet som nyligen renoverats med antikvarisk medverkan. Genom före‑ och efterbilder, ritningar och provtagningar får vi följa varje hus från första besiktning till färdigt resultat – och se hur byggnadshistoria, materialkunskap och varsamma metoder leder till hållbar vård av kulturmiljöer. Kvällen belyser hur dolda lager, äldre färgsättningar, tapeter, spik- och timmermärken, kalkputs och fönsterdetaljer, kan berätta om byggnadens bruk och förändringar över tid. Vi går igenom vanliga problem och lösningar: fukt och ventilation, materialval, energifrågor och hur traditionella tekniker (linoljefärg, kalkbruk, trä) kan kombineras med moderna krav. Särskild vikt läggs vid hur antikvarisk kompetens bidrar till att prioritera insatser, värna kulturhistoriska värden och samtidigt skapa goda förutsättningar för långsiktig drift och underhåll. Programmet riktar sig till husägare, förvaltare och alla som är nyfikna på vad som faktiskt ”sitter i väggarna”. Under kvällen berättar: • Jan Westergren om Villa Monte Cavallo i Kalmar. • Magdalena Jonsson om spannmålsmagasinet på Ravenäs gård i Ukna socken. • Richard Edlund om renoveringen av Kalmar teater. Tre olika miljöer – fyllda av spår från människorna som levt och verkat där genom tiderna.
