Ljus på kvinnor
14 dec 2022 12:00 - 14 dec 2022 17:00Repris6139 SEKFyra banbrytande kvinnor från poddserien "Ljus på kvinnor" porträtteras här live av länsmuseets skickliga berätterskor. Under kvällen berättas om Kata Dalström, överklassdamen som blev övertygad socialist och efterfrågad agitator, Ellen Key, pedagogisk pionjär från Västervik, sjuksköterskepionjären Emmy Rappe från Strömsrum och Sara-Margareta Netz, även kallad Skogs-Sara, som rymde från fattighus och rotegång i jakt på ett bättre liv.
Poddserien "Ljus på kvinnor" samt programmet ovan är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Kalmar län och Kalmar läns museum.
Föreläsare: Helen Andersson, Gabriella Johansson och Maria Kanje, Kalmar läns museum samt Helen Nilsson, Länsstyrelsen Kalmar län
Kött och djurhållning på järnålderns Öland
Hur förändrades köttkonsumtion och djurhållning på Öland under järnåldern? Arkeozoologen László Bartosiewicz presenterar nya resultat från projektet ”Kris, konflikt och klimat” med fokus på migrationstid (ca 300–700 e.Kr.), där djurben och isotopanalyser avslöjar förändringar över tid. Nya utgrävningar från flera platser på ön bekräftar den tydliga dominansen av husdjur – särskilt nötkreatur och får – i det arkeologiska materialet. Samtidigt framträder ben från svin och vilda arter i lägre frekvens, men just därför som känsliga indikatorer på förändring i ekonomi, landskapsbruk och diet. Under lång tid var kunskapen i hög grad baserad på monografin från 1979 om de storskaliga utgrävningarna vid Eketorp på södra Öland – ett grundläggande arbete med ett mycket stort fyndmaterial. Dagens arkeozoologiska forskning, i kombination med studier av stabila isotoper, ger nu resultat med högre upplösning från flera fyndplatser. Denna detaljerade bild hjälper oss att bättre förstå den komplexa förändringsprocessen under migrationstiden och hur olika djurarter nyttjades i vardagens ekonomi, kost och försörjningsstrategier. Medverkande: László Bartosiewicz (arkeozoolog/forskare) Moderator: Kalmar läns museum
70
Så pratade vi på Öland förr
Öland var i äldre tid en viktig knutpunkt för handeln i Östersjöområdet. Kontakterna vattenvägen med det gamla Sveaväldet i norr var frekventa och dialekterna på Öland i sin helhet räknas till sveamålen. Fast den dialektgeografiska situationen på ön är komplex, med stor inverkan även söderifrån, speciellt i väster där förbindelserna med Kalmartrakten varit som tätast. Lovisa Alvtörn, uppvuxen i Törnbotten utanför Algutsrum på Öland, tar oss med på en dialektresa på Öland. Med hjälp av dialektinspelningar från förr, illustreras skillnader mellan dialekterna på olika delar av ön. Föreläsare: Lovisa Alvtörn, dialektpedagog vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala
330
Sjöfartens spår på Öland
Ölands maritima kulturlandskap formade livet under yngre järnåldern. I kväll visar arkeologen Sven Kalmring hur hamnar, landningsplatser, pålspärrar och ortnamn knyter öns fornborgar till sjöfarten – från båtgravarna i Nabberör och Klinta till nya fynd och tolkningar. Hur såg Ölands kust ut när fornborgarna var i bruk? Inom forskningsprojektet Kris, konflikt och klimat undersöks samhällsförändringar under folkvandringstid och vendeltid med utgångspunkt i Öland. Trots närheten till fastlandet är Öland djupt präglat av sjöfart. Vittnesbörden är många: båtgravarna i Nabberör (vendeltid) och Klinta (vikingatid), liksom stockbåten från Kårehamn (vikingatid/medeltid). Den maritima arkeologen Christer Westerdahls begrepp “maritimt kulturlandskap” omfattar inte bara fartygslämningar, utan alla spår av maritim kultur – på land och på sjö: hamnar, landningsplatser, pålspärrar, vårdkasar och mer. Vid sidan av arkeologiska observationer blir ortnamnsforskningen en nyckel till att rekonstruera det maritima Öland och förstå relationerna mellan kust, vattenleder och fornborgar. I denna föreläsning ger Sven Kalmring (Statens historiska museer) en teoretisk introduktion till maritima kulturlandskap, med Mälarområdet som fallstudie, och presenterar de första resultaten från Öland. Föreläsningen ger nya perspektiv på hur människor rörde sig, handlade och försvarade sig – och hur landningsplatserna band samman borganläggningarna med omvärlden. Medverkande: Dr. Sven Kalmring (SHM), arkeolog/antikvarie yngre järnålder
00
Så bodde kalmarborna tillsammans på Kvarnholmen förr i tiden
Hur bodde människor tillsammans på Kvarnholmen under äldre tid? Vem byggde och hur byggdes husen? Det är frågor som undersöks i det tvärvetenskapliga projektet Hus och sociala praktiker 1600-1850 som drivs av Uppsala universitet och Kalmar läns museum. Arkeologer, historiker och en makrobotaniker lägger tillsammans pussel över hur människorna levde i sina hus förr i tiden. I Kalmar sätts Kullzénska huset, Kreugerska huset, Snöbergska huset, och ”Ströget” på Storgatan under luppen. Liselotte Jumme inleder med en kort historisk tillbakablick över hur Kalmars bebyggelse även tidigare har lockat forskare. Göran Tagesson berättar om vad forskarteamet hittills har kommit fram till. Föreläsare: Göran Tagesson, docent i historisk arkeologi, Uppsala universitet efter en kort introduktion av Liselotte Jumme, chef för länsmuseets bebyggelseenhet
1720
Järnåldersmänniskor in på livet
Ölands kalkrika jordar har bevarat skelett från järnåldern i en detaljrikedom som är extremt ovanlig. Genom kemiska spår i tänder och ben kan forskare läsa ut vad människor åt, var de växte upp och hur deras liv förändrades över tid. Vad berättar dessa människor om kris, klimat och konflikt för 1 500 år sedan? Visste du att din kropp bär på ett arkiv över ditt liv? I tänderna finns kemiska spår från barndomen – vilka miljöer du växte upp i, vad du åt, om du ammades länge eller kort. I skelettet lagras berättelser om vardag, sjukdom och förändring genom livet. Med hjälp av isotopanalyser kan forskare idag läsa dessa spår. I projektet ”Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700” undersöks människorna på Öland under en dramatisk period präglad av krig, pandemier och klimatstörningar. Genom att jämföra kvarlevor från Ölands ringborgar med individer från omgivande gravfält går det att se skillnader mellan människor: vad de åt, hur de rörde sig i landskapet och vilka sociala villkor de levde under. Föreläsningen visar hur även enskilda livsöden träder fram ur materialet. Vem fick mat av bättre kvalitet? Vem kom utifrån? Vem dog ung? Forskningen ger oss en ovanligt nära bild av de människor som levde – och dog – på Öland under mellersta järnåldern. Föreläsare: Gunilla Eriksson är docent och universitetslektor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Hon arbetar med isotopanalyser av förhistoriska människors skelett och tänder för att förstå bland annat matkultur, amning, hälsa, rörlighet och ålder över livets gång. Hon har analyserat material från hela Östersjöområdet, med särskilt fokus på järnålderns Öland.
00
