Ljus på kvinnor

Arkeologi och folktro på Blå Jungfrun

Ön Blå Jungfrun i norra Kalmarsund har i århundranden fascinerat och ibland skrämt människor. Arkeologiska undersökningar på ön visar att människor tog sig hit redan under jägarstenåldern. Rika lämningar har hittats under ett klippöverhäng och på den plats som kallas Övre Sydskogen. När jägarstenåldern upphörde avtog dock aktiviteterna. Den här föreläsningen tar avstamp i det arkeologiska materialet på ön, men gör också utblickar till de samtida kustnära boplatserna på fastlandet. Dessutom sneglar vi på platser med klippöverhäng och naturliga formationer på fastlandet där spår av jägarstenålderns människor kan finnas. Självklart blir det också en del om sägner och folktro förknippade med den mytomspunna Blå Jungfrun. Föreläsare: Kenneth Alexandersson och Anna-Karin Karlsson, arkeologer, Kalmar läns museum

Så pratade vi på Öland förr

Öland var i äldre tid en viktig knutpunkt för handeln i Östersjöområdet. Kontakterna vattenvägen med det gamla Sveaväldet i norr var frekventa och dialekterna på Öland i sin helhet räknas till sveamålen. Fast den dialektgeografiska situationen på ön är komplex, med stor inverkan även söderifrån, speciellt i väster där förbindelserna med Kalmartrakten varit som tätast. Lovisa Alvtörn, uppvuxen i Törnbotten utanför Algutsrum på Öland, tar oss med på en dialektresa på Öland. Med hjälp av dialektinspelningar från förr, illustreras skillnader mellan dialekterna på olika delar av ön. Föreläsare: Lovisa Alvtörn, dialektpedagog vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala

Så bodde kalmarborna tillsammans på Kvarnholmen förr i tiden

Hur bodde människor tillsammans på Kvarnholmen under äldre tid? Vem byggde och hur byggdes husen? Det är frågor som undersöks i det tvärvetenskapliga projektet Hus och sociala praktiker 1600-1850 som drivs av Uppsala universitet och Kalmar läns museum. Arkeologer, historiker och en makrobotaniker lägger tillsammans pussel över hur människorna levde i sina hus förr i tiden. I Kalmar sätts Kullzénska huset, Kreugerska huset, Snöbergska huset, och ”Ströget” på Storgatan under luppen. Liselotte Jumme inleder med en kort historisk tillbakablick över hur Kalmars bebyggelse även tidigare har lockat forskare. Göran Tagesson berättar om vad forskarteamet hittills har kommit fram till. Föreläsare: Göran Tagesson, docent i historisk arkeologi, Uppsala universitet efter en kort introduktion av Liselotte Jumme, chef för länsmuseets bebyggelseenhet

Väninnorna från Långasjö – två kvinnor som ville förändra världen

”Från Långasjö kommer två berömda författare, Elisabeth Bergstrand-Poulsen och Gertrud Lilja. Annars är folket arbetsamt och skötsamt på alla sätt.” Så skrev en elev i Långasjö skola på 1950-talet. Sanningen är den att de två kvinnorna ovan – som båda föddes 1887, växte upp i Långasjö och var nära väninnor – knappast låg på latsidan. De inspirerade varandra att ge sig ut i världen och skapa sig karriärer som konstnärer och författare. Båda blev framgångsrika – Elisabeth för sina skildringar i text och framför allt bild av människorna i hemsocknen och för sin bildkonst med religiösa motiv. Gertrud för sina romaner och noveller med starka kvinnoporträtt och en skarp kritik mot det patriarkala samhället. Annika och Sölve Hjalmarsson berättar under kvällen om två banbrytande kvinnor. Fokus kommer att ligga på Elisabeth Bergstrand-Poulsens liv och konstnärskap. Föreläsare: Annika och Sölve Hjalmarsson, Elisabeth Poulsen-Bergstrandsällskapet

Bönder – den vadmalsgråa hopen?