Att göra det osynliga synligt
Digitalt kulturarv för den nyfikne med arkeologen Fredrik Gunnarsson.
Med digitala hjälpmedel kan vi på olika sätt synliggöra dåtiden. Genom att rekonstruera det osynliga i 3D-modeller, skapa interaktiva kartberättelser eller omslutande upplevelser i virtual reality får besökaren möjlighet att komma närmare kulturarvet. I detta föredrag visar arkeologen och forskaren Fredrik Gunnarsson exempel på hur Kalmar läns museum jobbar med digital utveckling och reflekterar kring dess möjligheter att skapa sammanhang i nutiden.
Mottainai – konsten att inte slösa
Sashiko med Takao Momiyama Sashiko är en japansk broderiteknik med över tusen års historia, som växte fram ur behovet av hållbara och varma kläder i norra Japan. Med små, täta stygn förstärktes slitna plagg och förlängdes deras livslängd, vilket gjorde tekniken till ett tidigt uttryck för hållbarhet och återbruk. Det som började som en praktisk metod för vardagskläder har utvecklats till en konstform, men bär fortfarande med sig samma grundidé: att ta tillvara material och skapa något beständigt ur det enkla. Sashiko uppstod i de nordliga delarna av Japan där klimatet var hårt och resurserna begränsade. Ur behovet av att bevara och förlänga livslängden på kläder utvecklades en metod där små, täta stygn inte bara förstärkte slitna plagg, utan också skapade vackra geometriska mönster. Tekniken blev därmed ett tidigt uttryck för hållbarhet, där återbruk och varsam hantering av material var en självklar del av vardagen. Det som från början var en praktisk lösning för bönder, fiskare och arbetare har med tiden vuxit till en uppskattad konstform. Samtidigt bär sashiko fortfarande på sin ursprungliga idé: att minska slöseri, ta tillvara det som finns och skapa något beständigt ur det enkla. Takao Momiyama är född 1951 i Japan och växte upp i en japansk bondekultur innan konsumtionssamhället tog vid. Under 1970-talet flyttade han till Europa och på 90-talet utbildade han sig på Konstfack, textil i Stockholm och är sedan 16 år verksam som konstnär och budotränare utanför Simrishamn. Mottainai är huvudtemat för hans verksamhet. Det är ett japanskt uttryck som betyder ungefär – slösa inte. Begreppet ger namn åt en filosofi av sparsamhet. Det handlar om omsorg, återbruk och om att lappa och laga med hjälp av den japanska sömnadstekniken sashiko som är en traditionell lagningsteknik.
När E22 möter det äldsta Blekinge
Gravar, boplatser och kulthus mellan Ronneby och Karlskrona Inför utbyggnaden av E22 mellan Ronneby och Karlskrona har arkeologerna undersökt ett landskap fullt av spår från det äldsta Blekinge. Följ med bakom kulisserna i ett stort arkeologiskt projekt. När en ny motorväg ska byggas öppnas ibland också dörrar långt bakåt i tiden. Inför utbyggnaden av E22 mellan Ronneby och Karlskrona genomfördes sommaren 2025 en omfattande arkeologisk förundersökning i ett område rikt på fornlämningar. Resultaten visar att landskapet rymmer spår av människor från flera tidsperioder. Här finns boplatser från stenålder och bronsålder, lämningar efter långhus från järnålder och ett kulthus från bronsåldern. Särskilt slående är de många stenbyggda gravar från bronsåldern som ligger inom det kommande vägområdet. Under kvällen berättar projektledaren Johan Åstrand om arbetet, fynden och vad förundersökningen redan har visat. Han ger också en försmak av vad de kommande årens arkeologiska undersökningar kan komma att avslöja om Blekinges äldsta historia. En föreläsning om arkeologi i mötet mellan dåtid och framtid – där en ny vägsträckning leder rakt in i berättelserna om landskapets äldsta invånare. Föreläsarpresentation Johan Åstrand är arkeolog och projektledare för undersökningarna inför utbyggnaden av E22 mellan Ronneby och Karlskrona. Under föreläsningen presenterar han resultaten från förundersökningen och berättar om de spår av gravar, boplatser, långhus och kulthus som hittats i det kommande vägområdet.
Med kulturarvet som resurs för hållbar stadsutveckling
Vad har kvarteret Caroli i Malmö, kvarteret Valnötsträdet i Kalmar och flytten av Kiruna gemensamt? Alla är de exempel på stadsomvandlingsprocesser där kulturarv och kulturvärden använts som resurs för att främja socialt hållbar stadsutveckling och goda livsmiljöer för framtiden. Men vilka effekter får egentligen olika sätt att hantera kulturarv och kulturvärden i stadsutvecklingsprocesser? Bidrar det verkligen till att främja de positiva mål och framtider som politiker, beslutsfattare och experter säger sig arbeta för? I en ny avhandling har Ulrika Söderström, arkeolog vid Kalmar läns museum och nydisputerad vid Linnéuniversitetet, undersökt just detta. Med utgångspunkt från de tre exemplen berättar hon om sin forskning och hur kulturarv på bättre sätt kan användas som resurs i skapandet av socialt hållbara livsmiljöer för framtiden. Föreläsare: Ulrika Söderström, fil dr i arkeologi, Kalmar läns museum
- 38:48
Regalskeppet Kronan - guidning bakom kulisserna!
En introduktion till utställningen om Regalskeppet Kronan på Kalmar läns museum och arbetet bakom kulisserna. Medverkande: Pia-Lena Björnlund (programledare), Lars Einarsson (ansvarig för Kronanprojektet) och Karin Adriansson (konservator).
Kulturarvets värde – i några olika perspektiv
En föreläsning om några olika sätt för att värdera vårt kulturarv. Vad värdesätter vi idag och vad kommer vi att värdesätta i framtiden? Vilka olika typer av värden kan vi använda? Och går det att värdera kultur i kronor och ören? Med Maja Heuer och Fredrik Wiebert, projektledare för Unika historiska Kalmar län, som utgår från en modell och redogör för olika sätt att värdera vårt kulturarv.
