Arkeologi och folktro på Blå Jungfrun
9 apr 2025 12:00 - 9 apr 2025 13:30Repris3839 SEKÖn Blå Jungfrun i norra Kalmarsund har i århundranden fascinerat och ibland skrämt människor. Arkeologiska undersökningar på ön visar att människor tog sig hit redan under jägarstenåldern. Rika lämningar har hittats under ett klippöverhäng och på den plats som kallas Övre Sydskogen. När jägarstenåldern upphörde avtog dock aktiviteterna.
Den här föreläsningen tar avstamp i det arkeologiska materialet på ön, men gör också utblickar till de samtida kustnära boplatserna på fastlandet. Dessutom sneglar vi på platser med klippöverhäng och naturliga formationer på fastlandet där spår av jägarstenålderns människor kan finnas. Självklart blir det också en del om sägner och folktro förknippade med den mytomspunna Blå Jungfrun.
Föreläsare:
Kenneth Alexandersson och Anna-Karin Karlsson, arkeologer, Kalmar läns museum
Ölänningarna och Romarriket
Ölands läge har lett till att ölänningarna alltid haft många och långväga kontakter med folk på andra sidan Östersjön. Under den här föreläsningen fokuserar vi både på kontakterna med Romarriket och andra områden i dagens Europa. Hur såg kontakterna ut? Vad tog ölänningarna med sig tillbaka hem från sina resor? Vad berättar de arkeologiska fynden på Öland för oss om vanor och levnadssätt med kopplingar till Romarriket och andra områden? Föreläsare: Helena Victor, fil dr i arkeologi
350
Livet i gårdar och byar på Öland under järnåldern
När vi talar om Öland under folkvandringstid, fokuserar vi gärna på fornborgarna; dessa multifunktionella samlingsplatser för ting, religionsutövning, fester och försvar. Men i den här föreläsningen kommer det i stället att handla om ölänningarna och deras tillvaro i gårdar och byar – där de ju levde största delen av tiden. Visste du att Öland har de bäst bevarade järnåldersbyarna i hela Europa och att ön även har de flest bevarade och mest synliga husen sett till ytan med europeiska mått mätt? Vår ciceron är ölänningen Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi, som vet mer om de öländska järnåldersbyarna än de flesta. Platser som med största säkerhet kommer att belysas i föreläsningen: Rosendals järnåldersby och Skäftekärr. Föreläsare: Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi, Uppsala universitet
00
Gåtor och mysterier på regalskeppet Kronan
Tack vare marinarkeologiska undersökningar vid regalskeppet Kronans vrakplats och forskning om de tusentals fynd som bärgats ur djupet, vet vi mycket om Stormaktstidens Sverige och människorna ombord. Men fynden förbryllar också och vissa saker kommer vi troligtvis aldrig att få klarhet i. Vilket kungligt dokument hade det funna lacksigillet med Tre kronor på ursprungligen förseglat? Vad hette besättningsmannen som ägde träasken med de inristade initialerna EPSON? Och morteln – är den ett unikt fynd för tidsperioden eller kan den ha tappats ombord från en båt över vrakplatsen ett hundratal år senare? Frågorna är många och svaren få. Följ med på en djupdykning bland olösta gåtor och mysterier kopplade till fynden från Stormaktstidens största krigsskepp! Föreläsare: Lars Einarsson, projektledare för Kronan, Kalmar läns museum
610
Odling och odlingsväxter under Ölands järnålder
Vid mitten av järnåldern var Öland sannolikt ett av Nordens mest tättbefolkade områden. För att försörja befolkningen med mat bedrevs ett intensivt jordbruk. Vid utgrävningar av borgar och gårdar på ön har arkeologerna hittat bevarade fröer från växter som människor odlat och använt. Ibland hittas hela sädesförråd, ibland enstaka fröer från ugnar och härdar. Matti Leino, forskare i arkeobotanik och kulturväxternas historia vid Stockholms universitet, berättar om odling och odlingsväxter på Öland under järnåldern utifrån de fynd som gjorts. Vi får bland annat höra om spannmål, en mystisk lök och ett fruktat ogräs! Föreläsare: Matti Leino, agronom och docent i genetik, Stockholms universitet Foto: Caroline Kivi
00
Från Roms tavernor till öländska bord
Kontakten mellan skandinaver och romare under tidig järnålder studeras ofta genom exklusiva föremål som påträffats i gravar eller som skattfynd. Forskare har även tittat närmare på rester av växter som var vanliga i romerska trädgårdar – och som även hittats på skandinaviska boplatser från samma tid. Sven Isaksson berättar om vad som kan ha varit typiskt för den romerska matkulturen och om romarna hade några åsikter om hur ”barbarerna” i norr åt. Då som nu var mat och måltider centrala delar av livet – och vad och hur vi åt är då som nu en viktig del av vår identitet. Sven berättar också om vilka dolda spår av matkultur vi kan upptäcka genom de nya arkeologiska utgrävningarna på Öland inom ramen för projektet ”Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700″. Föreläsare: Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet
490
