Arkeologi och folktro på Blå Jungfrun
09. April, 12:00 Uhr - 09. April, 13:30 UhrWiederholung7239 SEKÖn Blå Jungfrun i norra Kalmarsund har i århundranden fascinerat och ibland skrämt människor. Arkeologiska undersökningar på ön visar att människor tog sig hit redan under jägarstenåldern. Rika lämningar har hittats under ett klippöverhäng och på den plats som kallas Övre Sydskogen. När jägarstenåldern upphörde avtog dock aktiviteterna.
Den här föreläsningen tar avstamp i det arkeologiska materialet på ön, men gör också utblickar till de samtida kustnära boplatserna på fastlandet. Dessutom sneglar vi på platser med klippöverhäng och naturliga formationer på fastlandet där spår av jägarstenålderns människor kan finnas. Självklart blir det också en del om sägner och folktro förknippade med den mytomspunna Blå Jungfrun.
Föreläsare:
Kenneth Alexandersson och Anna-Karin Karlsson, arkeologer, Kalmar läns museum
Livet i gårdar och byar på Öland under järnåldern
När vi talar om Öland under folkvandringstid, fokuserar vi gärna på fornborgarna; dessa multifunktionella samlingsplatser för ting, religionsutövning, fester och försvar. Men i den här föreläsningen kommer det i stället att handla om ölänningarna och deras tillvaro i gårdar och byar – där de ju levde största delen av tiden. Visste du att Öland har de bäst bevarade järnåldersbyarna i hela Europa och att ön även har de flest bevarade och mest synliga husen sett till ytan med europeiska mått mätt? Vår ciceron är ölänningen Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi, som vet mer om de öländska järnåldersbyarna än de flesta. Platser som med största säkerhet kommer att belysas i föreläsningen: Rosendals järnåldersby och Skäftekärr. Föreläsare: Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi, Uppsala universitet
900
Sjöfartens spår på Öland
Ölands maritima kulturlandskap formade livet under yngre järnåldern. I kväll visar arkeologen Sven Kalmring hur hamnar, landningsplatser, pålspärrar och ortnamn knyter öns fornborgar till sjöfarten – från båtgravarna i Nabberör och Klinta till nya fynd och tolkningar. Hur såg Ölands kust ut när fornborgarna var i bruk? Inom forskningsprojektet Kris, konflikt och klimat undersöks samhällsförändringar under folkvandringstid och vendeltid med utgångspunkt i Öland. Trots närheten till fastlandet är Öland djupt präglat av sjöfart. Vittnesbörden är många: båtgravarna i Nabberör (vendeltid) och Klinta (vikingatid), liksom stockbåten från Kårehamn (vikingatid/medeltid). Den maritima arkeologen Christer Westerdahls begrepp “maritimt kulturlandskap” omfattar inte bara fartygslämningar, utan alla spår av maritim kultur – på land och på sjö: hamnar, landningsplatser, pålspärrar, vårdkasar och mer. Vid sidan av arkeologiska observationer blir ortnamnsforskningen en nyckel till att rekonstruera det maritima Öland och förstå relationerna mellan kust, vattenleder och fornborgar. I denna föreläsning ger Sven Kalmring (Statens historiska museer) en teoretisk introduktion till maritima kulturlandskap, med Mälarområdet som fallstudie, och presenterar de första resultaten från Öland. Föreläsningen ger nya perspektiv på hur människor rörde sig, handlade och försvarade sig – och hur landningsplatserna band samman borganläggningarna med omvärlden. Medverkande: Dr. Sven Kalmring (SHM), arkeolog/antikvarie yngre järnålder
00
Kött och djurhållning på järnålderns Öland
Hur förändrades köttkonsumtion och djurhållning på Öland under järnåldern? Arkeozoologen László Bartosiewicz presenterar nya resultat från projektet ”Kris, konflikt och klimat” med fokus på migrationstid (ca 300–700 e.Kr.), där djurben och isotopanalyser avslöjar förändringar över tid. miljömässiga och historiska skiften. Nya utgrävningar från flera platser på ön bekräftar den tydliga dominansen av husdjur – särskilt nötkreatur och får – i det arkeologiska materialet. Samtidigt framträder ben från svin och vilda arter i lägre frekvens, men just därför som känsliga indikatorer på förändring i ekonomi, landskapsbruk och diet. Under lång tid var kunskapen i hög grad baserad på monografin från 1979 om de storskaliga utgrävningarna vid Eketorp på södra Öland – ett grundläggande arbete med ett mycket stort fyndmaterial. Dagens arkeozoologiska forskning, i kombination med studier av stabila isotoper, ger nu resultat med högre upplösning från flera fyndplatser. Denna detaljerade bild hjälper oss att bättre förstå den komplexa förändringsprocessen under migrationstiden och hur olika djurarter nyttjades i vardagens ekonomi, kost och försörjningsstrategier. Medverkande: László Bartosiewicz (arkeozoolog/forskare) Moderator: Kalmar läns museum
00
Ölänningarna och Romarriket
Ölands läge har lett till att ölänningarna alltid haft många och långväga kontakter med folk på andra sidan Östersjön. Under den här föreläsningen fokuserar vi både på kontakterna med Romarriket och andra områden i dagens Europa. Hur såg kontakterna ut? Vad tog ölänningarna med sig tillbaka hem från sina resor? Vad berättar de arkeologiska fynden på Öland för oss om vanor och levnadssätt med kopplingar till Romarriket och andra områden? Föreläsare: Helena Victor, fil dr i arkeologi
1040
Gåtor och mysterier på regalskeppet Kronan
Tack vare marinarkeologiska undersökningar vid regalskeppet Kronans vrakplats och forskning om de tusentals fynd som bärgats ur djupet, vet vi mycket om Stormaktstidens Sverige och människorna ombord. Men fynden förbryllar också och vissa saker kommer vi troligtvis aldrig att få klarhet i. Vilket kungligt dokument hade det funna lacksigillet med Tre kronor på ursprungligen förseglat? Vad hette besättningsmannen som ägde träasken med de inristade initialerna EPSON? Och morteln – är den ett unikt fynd för tidsperioden eller kan den ha tappats ombord från en båt över vrakplatsen ett hundratal år senare? Frågorna är många och svaren få. Följ med på en djupdykning bland olösta gåtor och mysterier kopplade till fynden från Stormaktstidens största krigsskepp! Föreläsare: Lars Einarsson, projektledare för Kronan, Kalmar läns museum
750
