Yppighet och överflöd – en inblick i 1700-talets förbjudna mode
År 1766 kommer en lag som förbjuder vissa detaljer i klädedräkten. Båtsmansänkor förbjuds att bära halvsiden, alla silkesspetsar med en bredd över en tum förbjuds och den som bar en plym i hatten kunde straffas med tvåhundra daler silvermynts böter. Hur ska vi förstå dessa lagar? Vad var deras syfte och vilken roll spelade de i dåtiden samhälle? Följ med på en resa tillbaka i tiden, då kläderna tydligt signalerade vem du var och lagar styrde vilka kläder du fick bära.
Föreläsare:
Adam Norman, dräkthistoriker
1600-talets mode – Från slott till koja
De textila fynden från regalskeppet Kronan ger en unik inblick i 1600-talets mode. I denna föreläsning breddar vi blicken och synar 1600-talets mode i sömmarna – från kungliga slott till öländska gårdar. Östersjöns kalla, syrefattiga vatten har bevarat ett remarkabelt textilmaterial från Kronans vrakplats: klädesplagg, sömmar, trådar och tillbehör som väcker 1600-talets klädkultur till liv. Men för att förstå vad vi ser krävs jämförelser. Adam Norman sätter Kronans textilier i ett större sammanhang och följer modeutvecklingen under 1600-talet – snitt, material, färger och funktion – i skärningspunkten mellan hovets prakt och allmogens vardag. Vi tittar på hur ikoniska hovplagg och modeströmningar spreds i Europa och Sverige, och hur de tolkades lokalt. Som referenser används bland annat Livrustkammarens dräktsamlingar, dräktbilder, räkenskaper och fynd från arkeologiska kontexter. Även spåren efter 1677 års plundring av Öland ger pusselbitar som belyser allmogens klädedräkt under Kronans tid. Föreläsningen binder samman vrakfynd, museisamlingar och skriftliga källor och visar hur små detaljer – en söm, en knäppning, ett tyg – kan förändra vår förståelse av både människor och mode. Föreläsare: Adam Norman, textilhistoriker, Kalmar läns museum
Upp och ner för stadsmuren i 1600-talets Kalmar
Antikvarierna Lars Larsson och Johan Thulin har vandrat upp och ner för stadsmuren i 1600-talets Kalmar vid flera utsålda tillfällen sommaren 2024. Nu har du möjlighet att uppleva samma innehåll och spännande berättelser som under stadsvandringen – med den skillnaden att du sitter ner hemma i din soffa och njuter av ord, bilder och filmer i stället. Välkommen till en föreläsning med fokus på 1600-talsstadens gömda hemligheter! Föreläsare: Lars Larsson och Johan Thulin, antikvarier, Kalmar läns museum
Vi trivs i stickat
Erika Rindbäck Wallin älskar vintagekläder och bär välskräddade dräkter och klänningar från 1940- och 1950-talen varje dag – på jobbet, på fritiden och till fest. Förra hösten gästade hon länsmuseet, bjöd in publiken till sin generösa klädkammare och berättade om sin passion för vintagekläder. Stickade plagg har kommit att bli en storfavorit i Erikas garderob och hon stickar dagligen på plagg efter tidstypiska mönster. Nu bjuder Erika och länsmuseets textilhistoriker Adam Norman in till en varm och härlig kväll i stickningens tecken. Lite som att komma hem till Erika i hennes vardagsrum! Precis som förra gången blir det ett samtal mellan Erika och Adam och Erika kommer att styla flera modeller i stickade plagg under kvällen. Erika ger också tips på hur man tolkar äldre stickbeskrivningar. Medverkande: Erika Rindbäck Wallin, Västervik, och Adam Norman, textilhistoriker, Kalmar läns museum
Volmar Sylvander – ledande kulturprofil i 1800-talets Kalmar
Volmar Sylvander (1816-1882) har gett namn åt Sylvanderparken i Kalmar, men vem var han? Jo, en historiker och skolman som 1871 grundade Kalmar läns fornminnesförening, föregångaren till dagens länsmuseum. Han gav också ut Kalmar stads och slotts historia i inte mindre än nio band. Sylvander tog även initiativ till utgrävningar vid Björkenäs norr om Kalmar och hävdade att detta var platsen för det egentliga Birka. Peter Danielsson ger under kvällen en personlig levnadsteckning av en mångsidig, dåtida kulturprofil med många strängar på sin lyra. Föreläsare: Peter Danielsson, historiker och hembygdskonsulent
Folkdräkt i samtid med Lina Odell
Det finns många värderingar och normer som omger folkdräktskulturen idag. Lina Odell utmanar dessa genom ett mer lekfullt och inkluderande arbetssätt. Genom att låta färg, form och hantverk få större frihet kan traditionen hållas levande och relevant, inte genom att begränsas, utan genom att utvecklas och omtolkas. Hur tar vi tillvara på det ökade intresset för dräkt? Lina Odell berättar om sitt arbete med att utveckla ett mer öppet och experimentellt förhållningssätt till folkdräktstraditionen. Det finns många värderingar och normer som omger folkdräktskulturen idag. Lina utmanar dessa genom ett mer lekfullt och inkluderande arbetssätt. Genom att låta färg, form och hantverk få större frihet kan traditionen hållas levande och relevant, inte genom att begränsas, utan genom att utvecklas och omtolkas. Lina Odell är slöjdare, textilkonstnär och sömmerska. Sveriges första gesäll i Dräktsömnadsyrket. Född i Dalarna, verksam i Skåne. Lina arbetar som textillärare på Blekinge folkhögskola samtidigt som hon driver det egna företaget KRUSA där hon föreläser, håller kurser och inspirerar till textilt skapande med folklig inspiration. Lina har en gedigen utbildning inom både modern sömnad/design och mönsterkonstruktion samt och folklig sömnad från utbildningar i både Sverige och Danmark. 2024 fick hon uppdraget att klä Nordiska museets julgran, och valde då att göra det med bilder av kvinnor från Norden som varit verksamma inom textil och folkbildning under 500 år. Samma år var Odells brudvante från Blekinge motiv på ett frimärke med valören 50 kr.
