Sjöfartens spår på Öland

Ölands maritima kulturlandskap formade livet under yngre järnåldern. I kväll visar arkeologen Sven Kalmring hur hamnar, landningsplatser, pålspärrar och ortnamn knyter öns fornborgar till sjöfarten – från båtgravarna i Nabberör och Klinta till nya fynd och tolkningar.

Hur såg Ölands kust ut när fornborgarna var i bruk? Inom forskningsprojektet Kris, konflikt och klimat undersöks samhällsförändringar under folkvandringstid och vendeltid med utgångspunkt i Öland. Trots närheten till fastlandet är Öland djupt präglat av sjöfart. Vittnesbörden är många: båtgravarna i Nabberör (vendeltid) och Klinta (vikingatid), liksom stockbåten från Kårehamn (vikingatid/medeltid).

Den maritima arkeologen Christer Westerdahls begrepp “maritimt kulturlandskap” omfattar inte bara fartygslämningar, utan alla spår av maritim kultur – på land och på sjö: hamnar, landningsplatser, pålspärrar, vårdkasar och mer. Vid sidan av arkeologiska observationer blir ortnamnsforskningen en nyckel till att rekonstruera det maritima Öland och förstå relationerna mellan kust, vattenleder och fornborgar.

I denna föreläsning ger Sven Kalmring (Statens historiska museer) en teoretisk introduktion till maritima kulturlandskap, med Mälarområdet som fallstudie, och presenterar de första resultaten från Öland. Föreläsningen ger nya perspektiv på hur människor rörde sig, handlade och försvarade sig – och hur landningsplatserna band samman borganläggningarna med omvärlden.

Medverkande: Dr. Sven Kalmring (SHM), arkeolog/antikvarie yngre järnålder