Så pratade vi på Öland förr
18 feb 2025 12:00 - 18 feb 2025 14:00Repris3339 SEKÖland var i äldre tid en viktig knutpunkt för handeln i Östersjöområdet. Kontakterna vattenvägen med det gamla Sveaväldet i norr var frekventa och dialekterna på Öland i sin helhet räknas till sveamålen. Fast den dialektgeografiska situationen på ön är komplex, med stor inverkan även söderifrån, speciellt i väster där förbindelserna med Kalmartrakten varit som tätast.
Lovisa Alvtörn, uppvuxen i Törnbotten utanför Algutsrum på Öland, tar oss med på en dialektresa på Öland. Med hjälp av dialektinspelningar från förr, illustreras skillnader mellan dialekterna på olika delar av ön.
Föreläsare: Lovisa Alvtörn, dialektpedagog vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala
Så bodde kalmarborna tillsammans på Kvarnholmen förr i tiden
Hur bodde människor tillsammans på Kvarnholmen under äldre tid? Vem byggde och hur byggdes husen? Det är frågor som undersöks i det tvärvetenskapliga projektet Hus och sociala praktiker 1600-1850 som drivs av Uppsala universitet och Kalmar läns museum. Arkeologer, historiker och en makrobotaniker lägger tillsammans pussel över hur människorna levde i sina hus förr i tiden. I Kalmar sätts Kullzénska huset, Kreugerska huset, Snöbergska huset, och ”Ströget” på Storgatan under luppen. Liselotte Jumme inleder med en kort historisk tillbakablick över hur Kalmars bebyggelse även tidigare har lockat forskare. Göran Tagesson berättar om vad forskarteamet hittills har kommit fram till. Föreläsare: Göran Tagesson, docent i historisk arkeologi, Uppsala universitet efter en kort introduktion av Liselotte Jumme, chef för länsmuseets bebyggelseenhet
1710
Kött och djurhållning på järnålderns Öland
Hur förändrades köttkonsumtion och djurhållning på Öland under järnåldern? Arkeozoologen László Bartosiewicz presenterar nya resultat från projektet ”Kris, konflikt och klimat” med fokus på migrationstid (ca 300–700 e.Kr.), där djurben och isotopanalyser avslöjar förändringar över tid. miljömässiga och historiska skiften. Nya utgrävningar från flera platser på ön bekräftar den tydliga dominansen av husdjur – särskilt nötkreatur och får – i det arkeologiska materialet. Samtidigt framträder ben från svin och vilda arter i lägre frekvens, men just därför som känsliga indikatorer på förändring i ekonomi, landskapsbruk och diet. Under lång tid var kunskapen i hög grad baserad på monografin från 1979 om de storskaliga utgrävningarna vid Eketorp på södra Öland – ett grundläggande arbete med ett mycket stort fyndmaterial. Dagens arkeozoologiska forskning, i kombination med studier av stabila isotoper, ger nu resultat med högre upplösning från flera fyndplatser. Denna detaljerade bild hjälper oss att bättre förstå den komplexa förändringsprocessen under migrationstiden och hur olika djurarter nyttjades i vardagens ekonomi, kost och försörjningsstrategier. Medverkande: László Bartosiewicz (arkeozoolog/forskare) Moderator: Kalmar läns museum
00
Livet i gårdar och byar på Öland under järnåldern
När vi talar om Öland under folkvandringstid, fokuserar vi gärna på fornborgarna; dessa multifunktionella samlingsplatser för ting, religionsutövning, fester och försvar. Men i den här föreläsningen kommer det i stället att handla om ölänningarna och deras tillvaro i gårdar och byar – där de ju levde största delen av tiden. Visste du att Öland har de bäst bevarade järnåldersbyarna i hela Europa och att ön även har de flest bevarade och mest synliga husen sett till ytan med europeiska mått mätt? Vår ciceron är ölänningen Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi, som vet mer om de öländska järnåldersbyarna än de flesta. Platser som med största säkerhet kommer att belysas i föreläsningen: Rosendals järnåldersby och Skäftekärr. Föreläsare: Jan-Henrik Fallgren, docent i arkeologi, Uppsala universitet
600
Rugstorparn – Sjukdomar förr i världen
Från pest till kolera och andra sjukdomar i gångna tider. Med utgångspunkt i Helge Ruglands skulpturgrupp ”Gubben vid gummans sjukbädd” gör vi ett svep genom historien med sjukdomar och eventuell bot i fokus. Föreläsare: Peter Danielsson, historiker och hembygdskonsulent
120
När kristendomen kom till Öland
En av de största förändringarna i Sveriges historia var övergången till kristendomen för tusen år sedan. Men hur gick förändringen till? Med Öland som exempel berättar Jörgen A Hedman om kristnandeprocessen som sträckte sig över flera hundra år och som påverkade alla nivåer i det svenska medeltida samhället. Föreläsare: Jörgen A Hedman, fil mag och lärare i historia, religion och filosofi på Stagneliusskolan i Kalmar
720
