
Så bodde kalmarborna tillsammans på Kvarnholmen förr i tiden
02. Februar, 12:00 Uhr - 02. Februar, 14:00 UhrWiederholung16039 SEKHur bodde människor tillsammans på Kvarnholmen under äldre tid? Vem byggde och hur byggdes husen? Det är frågor som undersöks i det tvärvetenskapliga projektet Hus och sociala praktiker 1600-1850 som drivs av Uppsala universitet och Kalmar läns museum. Arkeologer, historiker och en makrobotaniker lägger tillsammans pussel över hur människorna levde i sina hus förr i tiden. I Kalmar sätts Kullzénska huset, Kreugerska huset, Snöbergska huset, och ”Ströget” på Storgatan under luppen. Liselotte Jumme inleder med en kort historisk tillbakablick över hur Kalmars bebyggelse även tidigare har lockat forskare. Göran Tagesson berättar om vad forskarteamet hittills har kommit fram till.
Föreläsare: Göran Tagesson, docent i historisk arkeologi, Uppsala universitet efter en kort introduktion av Liselotte Jumme, chef för länsmuseets bebyggelseenhet
Så pratade vi på Öland förr
Öland var i äldre tid en viktig knutpunkt för handeln i Östersjöområdet. Kontakterna vattenvägen med det gamla Sveaväldet i norr var frekventa och dialekterna på Öland i sin helhet räknas till sveamålen. Fast den dialektgeografiska situationen på ön är komplex, med stor inverkan även söderifrån, speciellt i väster där förbindelserna med Kalmartrakten varit som tätast. Lovisa Alvtörn, uppvuxen i Törnbotten utanför Algutsrum på Öland, tar oss med på en dialektresa på Öland. Med hjälp av dialektinspelningar från förr, illustreras skillnader mellan dialekterna på olika delar av ön. Föreläsare: Lovisa Alvtörn, dialektpedagog vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala
35280Rugstorparn – Sjukdomar förr i världen
Från pest till kolera och andra sjukdomar i gångna tider. Med utgångspunkt i Helge Ruglands skulpturgrupp ”Gubben vid gummans sjukbädd” gör vi ett svep genom historien med sjukdomar och eventuell bot i fokus. Föreläsare: Peter Danielsson, historiker och hembygdskonsulent
390Maktkamp så in i Norden
Kristian II, Kalmarunionen och Gustav Vasa. 2023 är det 500 år sedan Gustav Vasa tog det svenska rikets kungatron i besittning. Under de kommande årtiondena fick han kämpa mot en lång rad inre och yttre fiender. Han besegrade dem alla och framstår i ett efterhandsperspektiv som framgångsrik – det är som bekant segraren som skriver historien! Fast i den här föreläsningsserien sätter vi Gustav Vasas motståndare i fokus och koncentrerar oss på förlorarnas historia. Här återfinns de alla - från Kristian II till katolska kyrkan och upprorsledaren Nils Dacke.
1310Upp och ner för stadsmuren i 1600-talets Kalmar
Antikvarierna Lars Larsson och Johan Thulin har vandrat upp och ner för stadsmuren i 1600-talets Kalmar vid flera utsålda tillfällen sommaren 2024. Nu har du möjlighet att uppleva samma innehåll och spännande berättelser som under stadsvandringen – med den skillnaden att du sitter ner hemma i din soffa och njuter av ord, bilder och filmer i stället. Välkommen till en föreläsning med fokus på 1600-talsstadens gömda hemligheter! Föreläsare: Lars Larsson och Johan Thulin, antikvarier, Kalmar läns museum
16630Volmar Sylvander – ledande kulturprofil i 1800-talets Kalmar
Volmar Sylvander (1816-1882) har gett namn åt Sylvanderparken i Kalmar, men vem var han? Jo, en historiker och skolman som 1871 grundade Kalmar läns fornminnesförening, föregångaren till dagens länsmuseum. Han gav också ut Kalmar stads och slotts historia i inte mindre än nio band. Sylvander tog även initiativ till utgrävningar vid Björkenäs norr om Kalmar och hävdade att detta var platsen för det egentliga Birka. Peter Danielsson ger under kvällen en personlig levnadsteckning av en mångsidig, dåtida kulturprofil med många strängar på sin lyra. Föreläsare: Peter Danielsson, historiker och hembygdskonsulent
4310
Frörläsningen frös vid prestationen av Göran Tagesson, kom inte vidare i föreläsningen
Hur kommer det sig att husgrunder från flera hundra år egentligen finns bevarade? När man rev hus förr i tiden, bevarade man då grunderna och fyllde sedan på med jord/grus för att täcka den gamla grunden?
Fråga: Som du berättade, förtätningen av Kvarnholmen under 1700-talet skedde till följd av att tomternas kålodlingar fick stryka på foten. Hur försörjde sig invånarnas därefter vad gäller mat? Många var väl fattiga också, hade de råd att köpa mat istället?
Kära tittare! Ställ gärna frågor här i chatten så besvaras de i slutet av föreläsningen!
Funkar bra för mig på både 4G och hårdlina, kan tyvärr inte återskapa problemet – sändningen går att se i repris i efterhand om det strular nu
Hej Liv! Du behöver skapa ett konto här på solid tango med hjälp av din e-post och ett egenvalt lösenord. Sen kan du boka och titta föreläsningen direkt eller i efterhand. Det väljer du själv.