Mottainai – konsten att inte slösa
Sashiko med Takao Momiyama
Sashiko är en japansk broderiteknik med över tusen års historia, som växte fram ur behovet av hållbara och varma kläder i norra Japan. Med små, täta stygn förstärktes slitna plagg och förlängdes deras livslängd, vilket gjorde tekniken till ett tidigt uttryck för hållbarhet och återbruk.
Det som började som en praktisk metod för vardagskläder har utvecklats till en konstform, men bär fortfarande med sig samma grundidé: att ta tillvara material och skapa något beständigt ur det enkla.
Sashiko uppstod i de nordliga delarna av Japan där klimatet var hårt och resurserna begränsade. Ur behovet av att bevara och förlänga livslängden på kläder utvecklades en metod där små, täta stygn inte bara förstärkte slitna plagg, utan också skapade vackra geometriska mönster. Tekniken blev därmed ett tidigt uttryck för hållbarhet, där återbruk och varsam hantering av material var en självklar del av vardagen.
Det som från början var en praktisk lösning för bönder, fiskare och arbetare har med tiden vuxit till en uppskattad konstform. Samtidigt bär sashiko fortfarande på sin ursprungliga idé: att minska slöseri, ta tillvara det som finns och skapa något beständigt ur det enkla.
Takao Momiyama är född 1951 i Japan och växte upp i en japansk bondekultur innan konsumtionssamhället tog vid. Under 1970-talet flyttade han till Europa och på 90-talet utbildade han sig på Konstfack, textil i Stockholm och är sedan 16 år verksam som konstnär och budotränare utanför Simrishamn.
Mottainai är huvudtemat för hans verksamhet. Det är ett japanskt uttryck som betyder ungefär – slösa inte. Begreppet ger namn åt en filosofi av sparsamhet. Det handlar om omsorg, återbruk och om att lappa och laga med hjälp av den japanska sömnadstekniken sashiko som är en traditionell lagningsteknik.
Att göra det osynliga synligt
Digitalt kulturarv för den nyfikne med arkeologen Fredrik Gunnarsson. Med digitala hjälpmedel kan vi på olika sätt synliggöra dåtiden. Genom att rekonstruera det osynliga i 3D-modeller, skapa interaktiva kartberättelser eller omslutande upplevelser i virtual reality får besökaren möjlighet att komma närmare kulturarvet. I detta föredrag visar arkeologen och forskaren Fredrik Gunnarsson exempel på hur Kalmar läns museum jobbar med digital utveckling och reflekterar kring dess möjligheter att skapa sammanhang i nutiden.
Slöjd för beredskap
Vi lever i en orolig tid där vi uppmanas att förbereda oss för kriser, ofta genom att köpa olika produkter som ska hjälpa oss att klara dem. Men tänk om det viktigaste inte är vad vi köper, utan vad vi kan? Att slöjda är en praktisk och kreativ förmåga att lösa problem, se möjligheter i material som finns nära och skapa nytt av det vi redan har. Slöjden med sin handlingskraft bli en del av vår gemensamma beredskap? Att kunna arbeta med händerna är mer än en personlig färdighet – det är en del av vår gemensamma beredskap. När det verkligen behövs kan det handla om att laga en trasig tröja, reparera ett redskap eller samarbeta med andra i ett gemensamt projekt. Slöjd handlar inte bara om föremål, det handlar om problemlösning, självständighet och tillit mellan människor. Medverkande: Thea Östin, textil hemslöjdskonsulent i Kalmar län Kalmar läns Hemslöjd
Kulturarvets värde – i några olika perspektiv
En föreläsning om några olika sätt för att värdera vårt kulturarv. Vad värdesätter vi idag och vad kommer vi att värdesätta i framtiden? Vilka olika typer av värden kan vi använda? Och går det att värdera kultur i kronor och ören? Med Maja Heuer och Fredrik Wiebert, projektledare för Unika historiska Kalmar län, som utgår från en modell och redogör för olika sätt att värdera vårt kulturarv.
Renoveringsraseriet: Kalmar
Hur står det egentligen till med Kalmars och Sveriges byggnadsarv? Mängder av hantverksmässigt framställda byggnadsdetaljer som träportar, träfönster, balkonger och kök har under decennier kasserats till förmån för nya detaljer med kort livslängd. Hur påverkar relativt nya material som aluminium och plast det tidstypiska hantverket? Vad får det för konsekvenser för våra möjligheter att nå klimatmålen? Alfred Skogberg, ordförande i den ideella föreningen Renoveringsraseriet, har tillsammans med Gustav Bergström skrivit den helfärska boken ”Gör om Gör rätt – Landet runt med Renoveringsraseriet”. De två har besökt 12 svenska städer och undersökt, antecknat, beundrat och förfasats över tillståndet. En av städerna Skogberg har besökt är Kalmar. ”Här finns otrolig byggnadskonst, men även här förvanskas kulturhistoria”, säger Alfred. Under föreläsningen berättar han om sina upptäckter. Liselotte Jumme, enhetschef för länsmuseets bebyggelseenhet, inleder med en kort presentation.
Vävning – en lisa för själen
Lotta Granbom har, genom Virserums konsthall, besökt och samtalat med deltagare i femtio vävstugor i Småland och på Öland. Något som särskilt lyfts fram är den sociala aspekten och den stora betydelse som vävstugorna har för individ och samhälle. Vävstugorna är inte enbart kreativa mötesplatser, utan också träffpunkter för gemenskap, kamratanda och samtal. Informella ledare, som håller vävstugorna i gång, lyfts sällan fram utan jobbar i det tysta. Ofta går det oss förbi hur de främjar och förvaltar ett värdefullt kulturarv och den välbefinnande inverkan som vävstugor har på människor. Under föreläsningen visar Lotta bilder och berättar om sina möten i vävstugorna. Representanter från vävstugor kommer också att medverka och prata om sina väverfarenheter. Föreläsare: Lotta Granbom, fil dr i socialantropologi, och deltagare från olika vävstugor i länet.
